Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elsa, Isabella

Varmare Arktis trasar sönder isbjörnens tassar

Publicerad 2024-10-26 12.28

Snö som smälter och fryser har gett isbjörnar skador som forskarna aldrig tidigare sett. Arkivbild.

Sår och kala fläckar i pälsen. Tassar som trasas sönder av isklumpar. Varmare temperaturer i Arktis har gett isbjörnar skador som forskarna aldrig tidigare sett.

Forskare har följt två isbjörnspopulationer som lever norr om den 70:e breddgraden sedan 1990-talet. Skadorna, som rapporteras i en studie i tidskriften Ecology, upptäcktes mellan åren 2012 och 2022.

I den ena gruppen hade 31 av 61 isbjörnar skador som orsakats av is och i den andra var det det 15 av 124 djur. Två isbjörnar som observerades 2022 hade 30 centimeter stora isklumpar som satt fast i fötterna.

”Jag har aldrig sett det förut. De värst drabbade björnarna kunde inte springa, de kunde inte ens gå obehindrat”, säger Kristin Laidre, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Hade ont

När forskarna tog bort isen insåg de att den inte bara satt fast i pälsen utan i huden och det var uppenbart att isbjörnarna hade ont.

Exakt hur skadorna uppstått är oklart, men forskarna listar tre tänkbara orsaker – alla länkade till klimatförändringar.

En är att det oftare regnar så att snön blir mjuk och blöt och fastnar på fötterna där den senare fryser när temperaturen sjunker. En annan är att stigande temperaturer får snön på ytan att smälta och sedan frysa till is när det blir kallare. Då bildas en hård skorpa som bryts sönder och får vassa kanter som isbjörnarna skär sig på när de trampar igenom den.

Tunnare is

En tredje tänkbar förklaring är att isbjörnarna lever i områden där glaciärer möter havet. Där leder uppvärmningen till att tunnare is så att havsvatten sipprar upp i snön så att den blir blöt och mjuk och lättare fastnar.

Forskarna vill ännu inte dra några slutsatser om hur det påverkar populationernas hälsa i stort.

”Vi har sett skador orsakade av is på individer. Jag vill inte dra några förhastade slutsatser om hur det påverkar hela populationen. Vi vet faktiskt inte”, säger Kristin Laigre.