Så ska ÖB:s stridsgrupp försvara Gotland
Uppdaterad 2016-12-13 | Publicerad 2016-09-15
VISBY. Efter blixtbeslut från Sveriges överbefälhavare finns nu permanent militär närvaro på Gotland.
Scenariot som stridsgruppen sedan några dagar tillbaka övar inför – är en rysk landsättning av trupp från havet eller luften.
– Det är ingen hemlighet att det handlar om öppna fält där man kan luftlandsätta och det handlar om platser man kan komma in med fartyg, hamnar, säger kompanichefen major Fredrik Månsson.
Ett allt sämre säkerhetsläge i Östersjöregionen fick ÖB att på onsdagen ta det abrupta beslutet: att tidigarelägga placeringen av militära förband på Gotland med över ett år.
ÖB Micael Bydén uppger att det inte finns något direkt anfallshot mot Sverige men sticker inte under stol med att det är det "ryska agerandet" som tvingat fram beslutet.
– Ryssland har visat att man är beredd att använda sina militära maktmedel för att nå sina mål, säger han på en presskonferens på gotländska Tofta skjutfält på torsdagen.
Flera scenarion
Nu ska de nedgångna lokalerna kring det gamla skjutfältet rustas upp och i området ska också en förläggning byggas upp med allt vad det innebär.
Kompanichef för det första förbandet att verka på ön – 150 soldater från Skaraborgs regemente P4 i Skövde – är major Fredrik Månsson. Han uppger att de scenarion man huvudsakligen övar inför på Gotland är fientlig landsättning av trupp från luft eller hav.
– De exakta uppgifterna kan jag av sekretess inte gå in på. Men det handlar om försvar mot de angrepp som kan tänkas komma. Det skulle kunna vara allt från en landstigning till en luftlandsättning.
Han beskriver sitt förband, det mekaniserade skyttekompaniet Wilska kompani, som ett förband med ”god rörlighet vid sidan av vägen i den gotländska terrängen och bra eldkraft”.
Fält och hamnar
Under de senaste dagarna har förbandet rekognoserat, lärt känna terrängen, på en rad platser runt om på Gotland där en potentiell fiende kan tänkas slå till.
– Det är ingen hemlighet att det handlar om öppna fält där man kan luftlandsätta och det handlar om platser man kan komma in med fartyg, hamnar.
– Övningarna handlar om att vara på plats på strategiska ställen, det kan vara en flygplats, det kan vara landstigningsfält och det kan vara hamnar där man bedömer att motståndaren skulle kunna komma. Är man på plats innan så har man så klart att stort överläge, säger Fredrik Månsson.
I detalj vill kompanichefen inte berätta vilka de strategiska platserna är men Karlis Neretnieks, tidigare chef för Gotlands regemente, uppger att det i första hand handlar om hamnarna i Visby, Slite och Kappelshamn samt Visby flygplats.
Saknar luftvärn och artilleri
Dessutom nämner han raksträckor i vägnätet sydost om Visby som kan användas för att landa fientliga transportplan samt ett stort antal fält som kan användas för luftlandsättning av fallskärmsburna soldater.
– Rysslands handlingsfrihet att genomföra luftlandsättningar är stor och det finns många möjligheter. Och det är det som krånglar till det när styrkan är liten och det inte finns något permanent luftvärn eller artilleriunderstöd som kan skydda förbandet om man vill förflytta sig över ön.
Trots begränsningarna berömmer Karlis Neretnieks, numera försvarsdebattör, ÖB:s drag att återmilitarisera Gotland.
– Han tar vad han har i ett trångt ekonomiskt läge och markerar att Sverige försvarar sitt territorium. Men man får vara realistisk. Utan artilleri och luftvärn kan de inte hindra någon från att ta ön. Däremot kan man givetvis slåss och försvara en enskild plats en kortare tid i väntan på förstärkning, säger Karlis Neretnieks.