Landstigningen skulle ske på Värmdö

Nordöstra Värmdö utanför Stockholm ansåg den sovjetiska generalstaben var en lämplig plats för att landsätta trupper.

– Där undviker de den starkaste delen av svenskt kustförsvar och går vid sidan om, säger överstelöjtnant Leif Kihlsten, en av Sveriges främsta Rysslandskännare.

På kartan över Stockholmsområdet har den sovjetiska generalstaben markerat en lång kuststräcka på Värmdö som ”lämplig” för landsättning.

På sträckan finns bland annat kustartilleriets färdiga och mestadels outnyttjade tilläggsplatser för större fartyg. Därifrån kommer man sen direkt på vägnätet och avståndet till Stockholm är mindre än fem mil.

– Är det krig och det får vi väl anse att det här föreställer, då går det till så att man först har ganska kraftig förbekämpning av kuststräckan, till exempel med fartygsartilleri och attackflyg för att slå ut så mycket som möjligt av det motstånd som eventuellt kan finnas.

Sabotageförband

– Sen seglar fartygen in under konstant eldgivning, säger forskaren och Sovjetexperten Wilhelm Unge på FOI, totalförsvarets forskningsinstitut.

Om det inte råder krig så pekar det mesta på att landstigningsplatserna är tänkta för mindre förband, enligt Jan Leijonhielm på FOI.

– Eftersom det är långt inne i skärgården så är platserna mer lämpade för att landsätta någon typ av sabotageförband, antingen med hjälp av ubåtar eller ytfarkoster som inte uppmärksammas – ryska lastfartyg eller privatbåtar.