Separatister mot seger i Belgien

helskärm

Det parti vars yttersta mål är att splittra Belgien och utropa ett självständigt Flandern förklarade sig på söndagen som det belgiska valets vinnare.

"Länge leve det fria Flandern", ropade jublande anhängare samtidigt som separatistpartiet N-VA:s ledare Bart De Wever på söndagskvällen kunde konstatera att partiet vunnit 29,5 procent av de flamländska rösterna i regionen när hälften av rösterna räknats.

Men det lär dröja innan hans dröm om ett fritt Flandern kan omsättas i praktiken.

– Vi vill göra det steg för steg, inte genom revolution. Vi vill inte dela landet på en kväll, sade De Wever till utländska journalister i Bryssel inför söndagens val, som i själva verket var ett nyval.

Inte premiärminister

Den gradvisa övergången ska exempelvis ske medelst större makt åt regionerna vad gäller skatter och socialförsäkringar.

Bart De Wever underströk också på söndagskvällen att "flamländarna nu måste sträcka ut en hand till de franskspråkiga".

I N-VA:s yttersta mål om ett på sikt självständigt Flandern, har partiet dock stöd av de högerextrema Vlaams Belang och Lijst Dedecker som fick 12,5 procent respektive 3,7 procent av väljarstödet när hälften av rösterna hade räknats.

Före valet sade De Wever att han personligen inte vill bli en federal premiärminister, men han uteslöt inte någon regeringspost.

I de franskspråkiga områdena i Belgien, där man starkt motsätter sig en framtida splittring, ledde socialisterna när de första prognoserna presenterades. Socialisterna såg då ut att få runt 36 procent av rösterna både i Vallonien och i Brysselregionen.

Hur hantera Bryssel?

När väl samtliga röster räknats i Flandern, Vallonien och Brysselregionen, inleds det ytterst svåra arbetet med att forma en regering. Samtliga partier företräder ju en del av landet – inget parti är nationellt.

En delning nu ses alltså inte som realistisk, bland annat vet ingen hur huvudstaden Bryssel då skulle hanteras. I dag är Brysselregionen den enda som är officiellt tvåspråkig, det är landets ekonomiska hjärta och EU:s huvudstad. Bryssels 19 tvåspråkiga kommuner ingår också i valkretsen BHV, kärnan i de flesta språkliga bråk och orsaken till att den förra regeringen föll i april.

Flamländarna utgör omkring 60 procent av Belgiens drygt tio miljoner invånare.