”Hänsyn till hederskultur är rasistiskt”

Uppdaterad 2011-07-04 | Publicerad 2011-06-14

Sara Mohammad.

8 500 unga i Sverige är rädda för att mördas av sin familj.

Och antalet hedersmord i världen ökar.

– Det är omvänd rasism att ta hänsyn till hederskultur, säger Sara Mohammad, ordförande för föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF.

Just nu sitter en flicka inspärrad i ett rum i ett land långt borta. Dit har hon kidnappats av sin pappa och bror. Hennes kontakt med släktingarna i Sverige sker med sms, som hon får hjälp av sin kusin att skicka under de få sekunder av sin vakna tid då hon inte är övervakad.

Stor risk att mördas

– Jag har pratat med Utrikesdepartementet. Men risken för att hon ska bli mördad är så stor att det är förlamande. Man vet inte hur man ska gå till väga. Om vi gör fel, kan hon dö, säger Sara Mohammad.

Just nu jobbar hon heltid med projektet Gift mot sin vilja, med stöd av Ungdomsstyrelsen. Stor del av fritiden går åt till att hjälpa unga, framför allt kvinnor, som lever under hot om hedersvåld.

Flickan i rummet är ett av de värsta fallen Sara Mohammad ansvarar för just nu. Hon vågar inte avslöja flickans ålder eller vilket land det gäller – av rädsla för flickans liv.

Tusentals rädda för sina liv

Tusentals mördas varje år i världen – för att rädda familjens heder. Statistik över antalet fall i världen per år är svåråtkomlig, men enligt en rapport från FN-organet UNFPA tyder allt på att antalet fall ökar.

I Sverige lever 70 000 unga begränsade liv, där de inte själva kan styra sina val av partner, studier, kläder, vänner med mera, enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen 2009.

8 500 av dem är oroliga för att mördas av sin familj.

Sara Mohammad engagerade sig i frågan, mycket eftersom hon själv är från irakiska Kurdistan och har levt med hedersrelaterat våld.

Omvänd rasism

Hon upplever att hon tvingas tampas med känsligheten i frågan, eftersom hedersvåld har starka kopplingar till kultur i olika regioner.

– Det finns ett stort hinder på grund av rädsla att bli kallad rasist eller islamofob, säger Sara Mohammad.

Det är en verklighet att det finns rasister och islamofober i Sverige.

– Men diskussionen är snedvriden. Man ska inte rikta sig mot muslimer utan mot politisk islam. När det gäller etniska grupper är det en verklighet att man blir uppfostrad att ”inte bli svensk” och behålla sin kultur, fortsätter hon.

Men då gäller det att inte fokusera på ytliga attribut som folkdans, mat och klädsel. Fokus i kritiken mot en kultur ska ligga på kvinnors och barn rättigheter.

– Jag brukar säga att det är omvänd rasism att ta speciella hänsyn till hederskultur. Tar man hänsyn till en del av min kultur och religion som ger rabatt åt mina rättigheter som kvinna eller ung kille, på grund av att mina föräldrar kommer från en hederskultur, betyder det att man bidrar till brott mot mänskliga rättigheter. Man måste våga ta fighten och sätta mänskliga rättigheter som något globalt, säger Sara Mohammad.

Högsbymålet en milstolpe

Rättegången som just nu pågår, mot föräldrarna och brodern i Högsby som står åtalade för att ha mördat dotterns pojkvän, Abbas Rezai, 20, visar på att hedersproblematiken aldrig bärs av en individ, anser hon.

– Det är ytterligare ett exempel på att det alltid är en grupp människor som ligger bakom dådet, säger Sara Mohammad.

Rega Svensson (V), författare och engagerad i Organisationen för kvinnors frihet i Irak, håller med.

– Det är en mycket viktig lärdom om hur hederskulturen fungerar. Det är aldrig bara en person som ligger bakom ett hedersmord, även om det bara är en person som håller i kniven, säger Rega Svensson.

– Att flickan hade en bror som var under 18 år gjorde att vi aktivister mot hedersvåld direkt kunde förutspå att det var han som skulle ta på sig skulden. Det är ett mönster. Att hela familjen nu ställs till svars är oerhört viktigt.

Hon ser Högsbymålet som en juridisk milstolpe.

– Det är viktigt både i Sverige och internationellt. Sådana här prejudikat sänder signaler över hela världen. Det är en solidarisk handling med kvinnor som lever i länder där hedersvåld ingår i vardagen, säger Rega Svensson.

Nästan alla mord hedersmord

Socionomen och tidigare Fi-aktiva Maria Hagberg, har jobbat länge mot hedersvåld och skrivit boken "Vid 20 börjar den ruttna: om hedersvåld och modiga kvinnor".

Just nu befinner hon sig i staden Erbil i norra delen av Kurdistan i Irak. Där jobbar hon med att stödja lokala kvinnoorganisationer, via organisationen Kvinna till kvinna.

Morden som begås i regionen handlar enligt de lokala kvinnoorganisationerna näst intill enbart om hedersmord. Maria Hagberg beskriver hur vardagen präglas av hederskulturen.

– Det är väldigt könssegregerat här. I de södra delarna kan kvinnor bli attackerade på gatan om de är fel klädda eller inte bär slöja. På kvällarna ser man nästan inga kvinnor ute. Allt det här hindrar kvinnor från att delta i samhället.

Även killar mördas

Maria Hagberg framhåller också Högsbymålet som principiellt viktigt.

– Det är väldigt viktigt ur olika aspekter - framför allt hur man ser på hedersvåld i Sverige. Där har man hittills haft en kulturrelativistisk inställning där man försvarat eller underlåtit att prata om övergrepp av rädsla för att ses som rasist, säger Maria Hagberg.

– Men också för att det lyfter att även pojkar drabbas av hederskultur. Så är det även här. Man får inte ha sex före äktenskapet här, och upptäcks man finns stor risk för att bli utstött eller mördad av sin familj, säger hon.

ANNONS