”Det här gör mig nervös”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-01
Max och Sagas mamma: Tydligt att hon inte nöjer sig med domen
Max och Sagas föräldrar är inte förvånade över att Christine Schürrer vill söka resning.
Men de önskar att hon lämnade dem ifred.
– Tanken på att
behöva gå igenom det här igen gör mig nervös,
säger Emma Jangestig, 25.
För ett år sedan satt de i rätten och lyssnade till Christine Schürrer som återigen försäkrade att hon var oskyldig. Hon fnös åt Emma Jangestigs utpekande och höll fast vid sin version: Hon hade varit i Arboga för att titta på fornlämningar.
Men den 16 februari dömdes Christine Schürrer av Svea hovrätt till livstids fängelse för morden på Max och Saga Jangestig. Hovrätten trodde på barnens mamma Emma Jangestig som hade försäkrat att hon mindes att en kvinna trängde sig in i hallen på mordkvällen den 17 mars 2008.
”Hi, I’m Tine”, sa hon.
Några minuter senare hade hallen förvandlats till en blodig mordplats. Emma Jangestig skadades så svårt av de 15 hammarslagen mot huvudet att hon låg nedsövd i tio dygn. Med tiden kom minnet tillbaka.
”Drömmer jätteofta”
Christine Schürrer fick aldrig prövningstillstånd i Högsta domstolen. Och för Emma och barnens pappa Nicklas Jangestig, 29, började den långa kampen för att lära sig att leva med livslång sorg och saknad.
Sedan dess har de hemska minnena sakta bytts ut mot fina minnen av stunderna med barnen.
– Jag drömmer jätteofta om Max och Saga men det är bara fina drömmar. Schürrer sitter där hon sitter och domen har vunnit laga kraft, det var viktigt för att jag skulle kunna släppa de dåliga minnena, säger Emma.
Emma har flyttat till en ny lägenhet med sin sambo och Nicklas har blivit pappa igen.
”Känns likgiltigt”
Ingen av dem är förvånad över att Christine Schürrer planerar att söka resning.
– Det har ju varit ganska tydligt att hon inte nöjer sig med domen. På något sätt känns det likgiltigt, hon kan prova och prova, men jag vet att det var hon som gjorde det och enligt mig ska man inte gå ostraffad efter ett sådant brott, säger
Emma.
De bedömer Schürrers chanser att få resning som mycket små.
”Låter inte oron styra”
– Man undrar varför hon inte tog upp det här då, under rättegångarna. Det är onödigt att hon håller på och drar upp saker hela
tiden, säger Nicklas.
– Tanken på att behöva gå igenom det här igen gör mig nervös, men det får jag ta den dagen det blir aktuellt. Om det blir det. Jag försöker att inte låta oron styra,
säger Emma.
Nicklas var först misstänkt för morden på barnen. Det första dygnet tillbringade han i en fyllecell på häktet – ensam med frågorna och smärtan över att ha förlorat sina två små barn. Men efter mindre än två dygn släpptes han.
Det var då styrkt att han befunnit sig i hemstaden Motala vid tiden för morden. Nu hävdar Christine Schürrer att hon ska bevisa vem den egentlige mördaren är, eftersom hon säger att hon är oskyldig.
– Vi har svart på vitt att det var hon som gjorde det och inte jag, säger Nicklas.
”Inte en person”
Tidigare har Christine Schürrer varit mycket kritisk mot det svenska rättssystemet och hon har varit fast beslutsam om att hon vill avtjäna sitt straff i Tyskland. Men nu har hon ändrat uppfattning.
Om hon blir kvar i Sverige betyder det att hon så småningom kommer att få permissioner. Men det oroar inte Emma längre.
– Det spelar ingen roll om hon sitter i Tyskland eller Sverige, bara hon är inlåst. Hon tar inte upp någon tankeverksamhet. Mitt liv har förändrats av att en person har mördat mina barn. Men jag tänker inte på henne som person, säger Emma.
Hon säger att hon inte är lika rädd längre. Under många månader vågade hon inte vara ensam hemma. När någon ringde på dörren blev hon stel av skräck.
– Jag
lever ett ganska stadigt liv nu, säger hon.