Så här kan vi bli bättre

Anette Holmqvist

, 

Lisa Röstlund

Sverige är bland de sämsta länderna i Europa på inte­gration, visar ny forskning.

För icke EU-utbildade läkare utan vidare­utbildning tar det i snitt sex år att få jobb här. För sjuksköterskor tar det fem. Och för Högskoleverket tar det i snitt fem ­månader att översätta en ­utländsk akademisk examen till det svenska ­systemet.

Forskare på Linnéuniversi­tetet har kommit fram till att ­samhällsvinsten av en förkortad tid från ankomst till jobb för ­invandrade ­akademiker skulle vara stor: i snitt drygt 42 miljoner kronor – varje månad.

Aftonbladet har tagit experter till hjälp för att ge ansvariga politiker tips på hur Sverige kan bli bättre.

1. Snabba på

Att nyanlända kommer i gång snabbt är viktigt. Enligt en rektor på SFI borde ­invandrare egentligen ­komma dit direkt från Arlanda. Många har ett enormt driv som kan försvinna när man hålls tillbaka av byrå­krati eller för att man saknar ­information om hur man ska komma vidare.

2. Individanpassa

 Att lära sig svenska tar ­givetvis olika lång tid beroende på om personer redan är studievana eller om de är analfabeter. Öka resurser för att individanpassa SFI-utbildningen. Ge i största möjliga mån skräddarsydda kompletteringsutbildningar som ­behövs för att akademiker ska anpassas till svensk arbetsmarknad.

3. Jobbmatcha

Vilken kompetens behöver ­arbetsgivarna? Och vilken kompetens har nyanlända? Arbetsförmedlare måste vara aktiva och mer effektiva i att inventera och försöka matcha nyanlända med rätt jobb.Fördomar präglar ­ofta handläggares frågor till personer, beroende på vilket land de kommer ifrån.

4. Inför mer praktik och ”jobbskuggning”

En form av lättare praktik kan införas redan tidigt under SFI-­studierna. Genom att inledningsvis, parallellt med svensk­studier, komma in på en arbetsplats får man en övergripande insikt och ­initial kontakt med det yrke man framför allt kan i ursprungslandet.

5. Språkklassa yrkeskategorier

Skapa en systematisk klassificering av olika jobb, liknande det system som ­redan finns i Norge, baserat på hur stora svensk­kunskaper arbetet kräver. Allt från ­yrken som kräver avancerad svenska till dem där knappt ­någon svenska behövs.

6. Inför mentorskap

Matcha etablerade personer som har jobb med ny­anlända som har samma ­yrke eller utbildningsnivå, för att på så sätt ge nyanlända ett nätverk och konkret och praktisk hjälp in på ­arbetsmarknaden.

7. Få till en attitydförändring

Vi måste ta emot invandrare som en resurs. Forskning tyder på att jobb­ansökningar från personer med utländskklingande namn ratas i större utsträckning än ansökningar från personer med svenskklingande namn – trots att cv i övrigt är identiska.

8. Skapa bättre ­företagarklimat

Undersökningar visar att kommuner där handläggning av tillstånd, bygglov och ­administration som ­gäller ­företagande fungerar ­smidigt, också är bättre på integration. Enligt Svenskt Näringsliv kan ett bättre företagsklimat skapa upp till 275 000 nya jobb.

9. Blanda ­boendeformer

I stadsplaneringen: blanda ­områden med hyresrätter, ­bostadsrätter och villor för att människor med olika ­inkomster ska komma närmare varandra. ­Utrikesfödda i många grupper ­tjänar i snitt endast 60 procent av vad ­infödda svenskar gör.

10. Samordna

I dag sätts insatser in olika beroende på om personer är arbetskrafts­invandrare, asylsökande eller anhöriginvandrare. Men behoven är samma oavsett varför man bor. Skulle myndigheternas processer samordnas bättre skulle ­integration ske mer effektivt.