SMHI: Vänj er vid skräckvintrar

Fredrik Rundkvist

Trodde du att polarisen skulle smälta utan att det märktes?

Fel.

Kolla på väderprognosen så ser du resultatet.

– Paradoxen med klimatförändringarna är att de leder till kallare vintrar i Europa, säger Heiner Körnich, forskningschef på SMHI.

Kylan behåller sitt grepp om landet. Fredagen såg länge ut att kunna bli ett isdygn, vilket betyder att det är minusgrader i hela landet i ett helt dygn. Senast det hände den 22 mars var 1978, enligt SMHI.

Och enligt amerikansk forskning gör vi nog klokt i att vänja oss vid kalla vintrar.

Sedan mitten av 1980-talet har sommarisen på Norra Ishavet halverats. En yta lika stor som Europa har försvunnit. Ser man till volymen är minskningen ännu större.

Och det märks. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan den snabbt försvinnande isen och långsiktiga förändringar i vädermönstren på norra halvklotet.

Smältande isar är nyckeln

Den vita isen är nämligen inte bara kall. Den reflekterar även bort stora delar av solenergin under sommaren.

När isen försvinner absorberas energin av havet. Temperaturen stiger - och hela vädersystemet på norra halvklotet påverkas.

I en studie som publicerades i tidskriften Geophysical Research Letters i mars förra året har forskare vid Rutgers University i USA konstaterat ett direkt samband mellan isen som försvunnit och förändrade vädermönster.

Polarjetströmmen är en snabb luftström som slingrar sig fram på drygt en mils höjd över norra Europa. Den blåser i dag 20 procent långsammare än den gjorde i mitten av 1980-talet, då isen började smälta på allvar i norr.

När den tappar fart börjar den slingra sig mer och långsammare. Resultatet blir väderlägen som tenderar att låsa sig.

– Teorin är vettig, säger Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping.

Effekten i form av låsta väderlägen märks tydligast på hösten och vintern, säger han. Och för Sveriges del kommer de här blockeringarna i första hand att ge längre perioder av ihållande kallt väder vintertid, hävdar Heiner Körnich.

– Paradoxen med klimatförändringarna är att de leder till en svagare jetström och kallare vintrar i Europa, säger Heiner Körnich.

Men samtidigt som norra Europa drabbas av långa köldperioder på vintrarna blir det rejält mycket varmare än normalt i andra delar av världen.

”Förändringarna allvarliga”

Exempelvis började isen på Grönland smälta i januari i år, mitt i den arktiska vintern. I februari hade man redan haft en månads issmältning - något som tidigare aldrig observerats.

– De här förändringarna i jetströmmen är allvarliga just eftersom de kan få stora effekter på olika platser. Lokalt kan de orsaka mycket större förändringar än klimatförändringarna i stort, säger Heiner Körnich.

Lika paradoxalt kan det tyckas att det i somras var mer is än någonsin runt Antarktis. Men det innebär inte att världens kallaste kontinent är opåverkad av klimatförändringarna. Tvärtom, sedan 1958 har snittemperaturen ökat med 2,4 grader.

Den ökning av isen runt Antarktis som noterats förklaras bland annat med ökad nederbörd på grund av ändrade vindar och fuktigare luft.