Öppnade dammluckorna för att rädda dricksvattnet
Publicerad 2024-01-27
Luckorna i Vombsjön öppnades för att dammvallarna inte skulle brista.
Och för att 400 000 människor inte skulle bli utan vatten i kranen.
– Vi hade kunnat få ett okontrollerat flöde ur sjön, säger Åsa Håkansson, teknisk chef på Sydvatten.
Vombsjön har fått en tvilling. Väster om väg 976 börjar Kävlingeån som vanligtvis omfamnas av åkermarker.
Nu har den också blivit en sjö.
Och de historiskt höga flödena sträcker sig cirka sex mil mot Landskrona. I onsdags valde Sydvatten att öppna dammluckorna i Vombsjön och Kävlingeån svämmade över.
– Luckorna är alltid öppna mer eller mindre. Men vi öppnade dem ganska mycket nu i förhållande till hur mycket vi normalt behöver öppna. Det gjorde vi av säkerhetsskäl, säger Åsa Håkansson, teknisk chef på Sydvatten.
Den senaste tidens regn och snösmältning hade ökat vattennivån rejält i sjön. Om inte dammluckorna i Vombsjön hade öppnats i onsdags hade sjön svämmat över och dammen och vallarna riskerade att brista.
– Det gällde både betongregleringsdammen vid utloppet av sjön mot Kävlingeån, men också vallarna runt sjön som riskerade att skadas av att vattennivån var så hög. Och då hade vi kunnat få ett okontrollerat flöde ur sjön, säger hon.
Vatten till 400 000 invånare
Vombsjön är en viktig vattentäkt och drygt 400 000 människor i Malmö, Lund och flera andra skånska orter får sitt kranvatten från det systemet. Om vattnet hade forsat helt fritt i sjön hade det riskerat att påverka invånarnas dricksvatten över tid.
– Då hade det på sikt blivit ett problem för oss. Det skulle ha blivit väldigt låga nivåer i sjön och vi hade då fått försöka laga vallarna och skadorna. Hela grejen med att man reglerar sjön är är ju för att det ska finnas ett magasin som man kan ta vatten ur under hela året.
Vad hade hänt då?
– Om det då hade hade försvunnit stora mängder vatten så vet man ju inte hur det hade räckt över hela året då. Så vi öppnade luckorna för att vi inte ville att dammvallarna skulle brista och för dricksvattnet eftersom vi behöver den här resursen till vår dricksvattenproduktion.
Varför kunde ni inte förhindra det här?
– Det har varit höga nivåer och flöden under hela vintern och det har regnat mycket också. Vi reglerar sjön utifrån vår vattendom och styrs av vår vattendom där det är bestämt hur vi ska reglera. Och vi har följt den. Men när det blir så här extrema flöden så har vi inte mycket att välja på än att öppna upp för att inte riskera dammsäkerheten.
Börjar stänga luckorna igen
SMHI har fortsatt en röd varning längs Kävlingeån och en orange varning i närområdet kring ån. Under natten till lördag minskade flödet och vattnet i Vombsjön har sjunkit.
– Det har sjunkit med några centimeter. Så nu har vi kunnat stänga dammluckorna några centimeter och minskat flödet ut ur sjön. Det är en positiv trend, säger Åsa Håkansson.
Även Patrik Åkesson, tjänstgörande krisledningschef på Länsstyrelsen i Skåne, bekräftar att läget stabiliserats.
– Vi har fått indikationer om att det är ett mindre flöde i de mindre vattendragen. Men varningen ligger kvar. Det är fortfarande väldigt mycket vatten, säger han.
Länsstyrelsen har en samordnande roll och kan begära resurser från MSB, som pumpar, vallar, säckar och sandfyllningsmaskiner.
Men det har man hittills inte gjort för Kävlingeån.
– Det är för att det inte har funnits ett behov av att skydda samhällsviktiga verksamheter. Det är många som bor längs Kävlingeån som drabbats av översvämningar och att vatten kommit in. Men vårt uppdrag är att i första hand skydda till exempel reningsverk, skolor och förskolor, säger han.
Åkesson betonar att Länsstyrelsen samordnar, men inte är någon överordnande.
– Vi kan inte styra någon utan alla aktörer har eget ansvar. SMHI tar ansvar för sin del, Trafikverket för sin del och så vidare. Men vi samordnar möten och ser till att lägesbilder delas och vi kan omfördela resurser och begära det av MSB, säger han.
”Extremt och väldigt speciellt”
Margareta, 53, har bott i Flyinge i över 20 år och förvånas över mängden vatten. Flera hagar hos stuteriet har svämmat över och några intilliggande vägar över ån har stängts av. En gångbro i trä är nästan helt under vatten.
– Det brukar vara höga flöden, men aldrig så här. Det är extremt och väldigt speciellt.
Hon berättar att kommunen har planer på att bygga bostäder på en plats i närheten som nu är under vatten.
– Det är en åker som blivit en fågelsjö. Man måste ju tänka på var man bygger. Det kommer nog ta tid innan det här sjunker undan och jag tänker på åkermarkerna, hur de kommer påverkas, säger hon.
Patrik Åkesson på Länsstyrelsen menar att det i det långa loppet finns viktiga lärdomar i allt detta.
– Om man tittar riktigt långt bakåt så handlar ju detta om hela samhällsbyggnadsprocessen om var vi kan bygga och hur vi kan förebygga sånt här, säger han och fortsätter:
– Sen är det ju även det som handlar om klimatanpassning och att det blir ökade flöden. Det som vi har nu är ett flöde som sker var 50:e eller 100:e år och det är extremt mycket vatten. Då är det ju naturligtvist viktigt att vi har samhällsviktiga verksamheter som inte riskerar att svämma över. Så det skulle vi nog kunna ha använt oss av i större utsträckning tidigare, säger han.
