UL-föraren Jafar: Vi vill inte riskera livet för att kolla en biljett
Publicerad 2020-01-28
Fem misshandlingsfall på bara några månader vittnar om att det nästan blivit folksport bland biljettsmitare i Uppsala att slå ner busschaufförer.
Fem förare är fem för många, menar den facklig samordnare inom kommunal, och UL-föraren Jafar Sarehkhani som ser att problemet börjar undvikas i helt fel ände.
– Många förare vågar inte ifrågasätta längre. Man vill inte riskera livet för en biljettkontroll.
Klockan är tjugo i tio en söndagsmorgon i Uppsala. En man i 20-årsåldern misshandlar en busschaufför. Provokationen bestod i att föraren följde sin arbetsgivares direktiv och informera resenären om att hans biljett var ogiltig.
– Det känns inte bra, inte alls. Det är nolltolerans på det här, säger Jafar Sarehkhani, fackliga representanten, och UL-förare.
Våld och kränkningar
När en förare har utsatts för en allvarlig kränkning på jobbet, i samband med biljettkontroll, så kan skyddsombuden på Gamla Uppsala buss lägga ett så kallat skyddstopp. En tillfällig lösning för att förarna ska slippa kontrollera biljetter i ett visst område, och på så vis slippa riskera ytterligare våld och kränkningar. Första gången som ett skyddsombud i Uppsala lade ett sådant stopp var 2010. Sen dess har fler och fler lagts. Gång på gång har de snabbt upphävts av arbetsmiljöverket då man inte anser att de föreligger en omfattande risk för förarens liv eller hälsa.
Nu planerar Jafar och hans kollegor att istället ta fighten hela vägen till toppen.
– Hittills har vi lagt två skyddsstopp på kort tid. Arbetsmiljöverket har hävt båda kort därefter. Vi har överklagat besluten. Förvaltningsrätten har dock avslagit vår begäran om överklagan. Men vi kommer gå vidare till högsta domstolen med det här.
Tänker gå hela vägen
Budskapet från Jafar och hans kollegor är tydligt. De vill inte behöva vara dem som har ansvar för att kontrollera biljetterna på bussarna. Då risken att få stryk är för stor. Men att inte bli tagen på allvar från beslutsfattande håll tär på Uppsalas busschaufförer.
– Man känner frustration, det är inte okej. Vi motarbetas och har inte lyckats skapa förståelse för allvaret hos dem som fattar besluten, säger Jafar Sarehkhani.
Hur går snacket på jobbet då, när det blir så här?
– De flesta känner oro och maktlöshet. Trycker på facket blir större och större. medlemmarna vill ju att vi ska agera och få ett slut på eländet.
Vill inte riskera livet
2018 lyckades Jafar och de andra i facket få in 250 namnunderskrifter för att arbetsgivaren och huvudmannen ska avskaffa viseringskraven på Uppsalas bussar. De lämnade in en såkallad ”6:6A”, en formell begäran om åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider, men ingenting hände.
Jafar Sarehkhani vill dock vara tydlig med att han inte anser att ansvaret för hans, och hans kollegors, säkerhet enbart ligger på deras arbetsgivare.
– Ett politiskt beslut behövs. Att hårdnackat vägra avskaffa kravet om visering leder också till minskade intäkter. Många förare vågar inte ifrågasätta. Man vill inte riskera livet för en biljett.
– En förare ska inte behöva misshandlas eller kränkas. Vi vill självklart inte att folk ska åka gratis. Men kontrollen ska utföras av särskilda kontrollanter som i Berlin, Prag, Göteborg och hos Skånetrafik, där funkar det utmärkt, säger han.
Kräver förändring
Parallellt med fackets kamp så fortgår förarnas vardag. Många har slutit upp bakom fackets krav om att slippa visering.
– Vi ska lämna in en ny ”6:6A” i morgon eller på onsdag då vi har fått in 90 nya namnunderskrifter på en väldigt kort tid.
Hur mår han som misshandlades i söndags?
– Vi har kontaktat föraren som mår bra under omständigheterna men chocken om vad som hänt kan komma när som helst, säger Jafar Sarehkhani.
I en tidigare variant att denna artikel framgick det att det, efter händelsen i söndags, ligger ett skyddsstopp. Detta var dock felaktigt.