Kristersson lovar hög reformtakt

helskärm

Moderatledaren Ulf Kristersson utlovar en hög reformtakt om han får bli statsminister.

Och han är säker på att SD inte blir större än M i valet.

Kristersson siktar på att få bilda regering med framförallt Kristdemokraterna (KD). Den ska samarbeta med Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD)

I opinionsmätningar är M kvar på samma nivå som förra valresultatet 2018, nära 20 procent.

– Vi ligger på vårt historiska snitt och är ganska bra på valrörelser. Vår sida har väldigt goda chanser att vinna det här valet, så jag tycker det ser väldigt bra ut, säger Kristersson i en valintervju med TT.

Han har sagt nej till att ha med SD i sin regering.

TT: Men vad händer om SD blir större än M?

– Vi är större i nästan alla mätningar och vi tänker vara större nu också, säger Kristersson.

Han tillägger i alla fall:

– Det är Moderaterna som kan samla partier till majoriteter. Det är vår unika roll i svensk politik och den gäller.

TT: Så om SD blir större så kommer det inte att ändra på din tänkta regering (med M och KD)?

– Nej, det kommer inte att ändra regeringen.

Hade en ”dip”

Liberalerna hoppas få vara med i M:s och KD:s eventuella regering. Kristersson håller den frågan öppen.

Han påpekar att det var ”en dip i vår relation” när L röstade fram en S-ledd regering och ingick januariavtalet 2019.

– Det är klart att då kom vi ifrån varandra ganska rejält, säger Kristersson.

Han välkomnar dock att L tagit tydlig ställning för en borgerlig regering och att partiet är sakinriktat.

– Jag gillar Liberalerna och det är kul att L är större än C i flera mätningar.

Men Kristersson påpekar att det pågår en diskussion inom L hur mycket man kan förhandla med SD.

– Jag tänker bilda en borgerlig regering som kan samarbeta respektfullt med andra partier, säger han.

Det samarbetet är tänkt att grunda sig i en överenskommelse med SD och L om den politiska inriktningen för Kristerssons regering. Överenskommelsen ska vara klar innan regeringen kan tillträda.

”Ingen kohandel”

Kristersson jämför med den förra rödgröna regeringens januariavtal med C och L. Det avtalet beskriver han som 73 disparata punkter som pekar åt olika håll.

– Så kommer inte vi att arbeta. Vi kommer att utgå från vad de stora sakliga problemen är som vi vill lösa, säger Kristersson.

– Det här är inte kohandel, utan kompromissande i tydlig riktning.

TT: Ser du något förslag som SD har som går över någon röd linje?

– Olika partier har massa olika förslag. Jag tänker absolut inte ta ansvar för SD:s politik, säger Kristersson.

– Det finns massa saker jag absolut inte vill göra och de lägger jag inte ned tankemöda på. Jag lägger ned möda på vad vill vi genomföra.

Kristersson ser ett samarbete med SD i budgetfrågor framför sig. Men budgeten ska först förhandlas fram mellan regeringspartierna.

– Sen förhandlar vi separat med SD i budgetfrågor.

På frågan om SD kan få ha tjänstemän i regeringskansliet för att underlätta samarbetet svarar Kristersson:

– Jag ser inget behov av detta. Vi kommer att samarbeta bra i riksdagen.

Hög reformtakt

Kristersson räknar med en hög reformtakt om han får bilda regering.

– Absolut, säger han.

Det blir, enligt honom, en stor arbetsbörda för justitiedepartementet med många lagändringar, bland annat en helt ny brottsbalk. Att bekämpa gängen blir en av högerregerings viktigaste prioriteter.

Även migrationspolitiken blir ett område där det, enligt Kristersson kommer att märkas en tydlig skillnad med en M-ledd regering.

– Det kommer att bli minskad invandring och inte ökad, säger han.

Kristersson ser framför sig ett volymmål för asylmottagandet. Partiet har tidigare talat om 5 900 personer, varav 1 900 kvotflyktingar.

– Om man ska gå på ett nordiskt snitt ligger man någonstans där, säger Kristersson.

Han vill bland annat skärpa försörjningskrav för anhöriginvandring.

Energipolitiken är ytterligare ett område där det kommer att hända saker, enligt Kristersson. De fyra högerpartierna är bland annat överens om att skapa förutsättningar för ny kärnkraft.

Tufft om sjukförsäkringen

Att värna arbetslinjen blir också prioriterat för en eventuell M-ledd regering. M vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare och införa en jobbpremie för långtidsarbetslösa som tar ett jobb.

M vill samtidigt strama åt akassan och återinföra en bortre gräns i sjukförsäkringen. Men det är SD emot och förhandlingarna kan därför bli tuffa.

På M:s agenda står även ett tak för hur mycket en person kan få sammanlagt i bidrag. Det förslaget ska utredas, men M har nämnt en gräns på 16 000–17 000 kronor.

– Vi pratar om ganska många människor som har en nivå på 20 000–30 000 kronor. Det beror på hur många barn man har, säger Kristersson.

M vill också att nyanlända, icke EU-medborgare, ska behöva kvalificera sig in i bidrags- och ersättningssystem.

– Det är inte uppenbart att den som flyttar till Sverige automatiskt ska ha tillgång till alla välfärdsförmåner som finns här, säger Kristersson.