Så utsätts muslimer för hatbrott i Sverige

helskärm

Hot och ofredanden är det absolut vanligaste hatbrott som muslimer utsätts för i Sverige. På allmän plats är kvinnor särskilt utsatta, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet.

– Det är inte ovanligt att det sker på bussen eller torget, säger utredaren Johanna Olseryd.

I den nya Brå-studien om hatbrott mot muslimer har närmare 500 polisanmälningar mellan 2016 och 2018 med islamofobiskt innehåll analyserats, och 50 intervjuer med bland annat utsatta har gjorts.

Nära hälften av anmälningarna utgörs av hot och ofredanden. Brotten sker utanför hemmet, på jobbet, i skolan, på internet och på offentlig plats.

– Resultaten visar att det finns ingen plats där man är helt fredad, säger Johanna Olseryd, utredare på Brå och projektledare för studien.

På offentlig plats är kvinnor särskilt utsatta. Där kan det handla om allt från att "beslöjade kvinnor kallas för spöke eller påskkärring och får slöjan avryckt till grova hotelser som 'alla muslimer ska brännas', skriver Brå.

Nästan en fjärdedel av hatbrotten var hets mot folkgrupp, med internet som främsta arena. Här finns krigsreferenser om att muslimer ska "skjutas, bombas, sprängas och avrättas" och avhumaniserande uttryck där muslimer refereras till som "apor, råttor, åsnor eller avarter, och som något som ska utrotas, såsom parasiter, kackerlackor eller en cancer", skriver Brå.

Synlighet och utsatthet

10 procent av de analyserade hatbrotten gäller våldsbrott. Unga personer utsätts i högre andel för de brotten, enligt studien. Vad det beror på vet man inte.

Överlag är det dock stor spridning vad gäller brottsoffer – det är ingen särskild "typ" av muslim som utsätts mer eller mindre.

Däremot finns faktorer som verkar öka benägenheten att utsättas för hatbrott som muslim. Det kan handla om att man bär religiös klädsel, att man deltar vid firandet av en högtid eller medverkar i tidningen.

Även gärningspersonerna finns i alla möjliga samhällsgrupper, men i de polisanmälda fallen är äldre män mer vanligt förekommande än andra.

– Det går igen i flera hatbrottstyper, men det finns forskning som visar att det är så i ännu högre grad vid islamofobiska hatbrott, säger Johanna Olseryd.

Långtgående konsekvenser

Gällande de identifierade gärningspersonerna syns också ofta en koppling till missnöjespolitiska grupper på internet. I intervjuerna har utsatta ofta nämnt Sverigedemokraternas retorik som något som spär på fördomar om muslimer.

– Man uppfattar att det pratas om muslimer på ett sätt som det inte gjordes för tio år sedan. Det kopplas bland annat till SD:s framväxt, men inte bara det, utan man upplever att en förskjutning i retoriken också har skett hos de andra partierna.

Konsekvenserna av hatbrotten är både omedelbara och långsiktiga.

– Det kan vara att man börjar ta andra vägar, undviker bussen, eller väljer att inte ta på sig slöjan. Det spär även på polariseringen och kan öka segregationen, att man väljer att flytta till områden där man vet att det bor fler muslimer, säger Johanna Olseryd.