Nya luftrörelser ger fler extremväder

helskärm

Vissa kraftiga rörelser i atmosfären kan leda till extremväder som värmeböljor och stormar. Nu har forskare visat att dessa rörelser har blivit vanligare, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.

Atmosfäriska rörelser som forskarna har studerat kan beskrivas som väder som omfattar stora geografiska områden, som i sin tur styr väderleken lokalt. Det kan handla om till exempel hög- och lågtryck över olika regioner.

Vissa sådana atmosfäriska rörelser bidrar till extremväder och kan orsaka kraftig nederbörd, hårda vindar och värmeböljor. Just dessa rörelsemönster har blivit vanligare i Europa, enligt en studie av forskare från Sverige och Frankrike.

– Att de här cirkulationsmönstren som leder till extremt väder har blivit mycket vanligare är både överraskande och oroande, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och en av forskarna.

Fler värmeböljor

Ofta pratar man om temperaturer när man pratar om klimatförändringar. Men medan temperaturökningen är ganska lätt att mäta har det varit svårare för forskare att förstå hur de atmosfäriska rörelserna ändras.

I studien, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna analyserat uppgifter mellan åren 1950 och 2020. Slutsatsen är att de atmosfäriska rörelser som orsakar värmeböljor och stormar i Europa ökar och inträffar två–fyra extra tillfällen per decennium.

– Det låter kanske inte så mycket, men vi hade en extrem värmebölja i Sverige senast 2018. Om en sådan kommer fyra gånger under ett decennium så innebär det en stor påverkan på oss, säger Gabriele Messori.

Blir värre

I Europa har mer än nio av tio dödsfall till följd av extrema värmeböljor inträffat under de allt vanligare atmosfäriska cirkulationsmönstren, konstaterar forskarna. Att dessa stora rörelser blir vanligare kommer sannolikt att leda till kraftigare temperaturhöjningar än de man räknar med i olika framtidsscenarier.

Om den globala uppvärmningen resulterar i att temperaturen under värmeböljor i Europa stiger med 2 grader, kan det på grund av mer varma luftströmmar från kontinenten i stället hamna på 3 grader.

Dessutom såg forskarna att de rörelser som ger svalare väder har blivit mindre vanliga de senaste decennierna, vilket också bidrar också till den globala uppvärmningen.