Sápmi
Samernas traditionella områden i Norge, Sverige, Finland och Ryssland kallas för Sápmi. Det finns ungefär 80 000–100 000 samer i världen. Av dem beräknas mellan 20 000 och 35 000 bo i Sverige.
Sedan 1977 räknas samerna som ett urfolk i Sverige, men rätt till kulturell särbehandling och sedan 2011 erkänns samerna som ett folk i grundlagen.
Samiska språket
Samiskan har finsk-ugriska rötter och delas in i tre olika språk med flera underdialekter. I dag är samiskan erkänd som ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.
Egen flagga
Den samiska flaggan godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets samekonferens. Den är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en sol- och månesymbol. Solringen är röd och månringen är blå. Färgerna kommer från den samiska dräkten.
Samisk nationalsång
1986 beslutades även att "Sámi soga lávlla" eller "Samefolkets sång", officiellt skulle utses till samernas nationalsång. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som arbetade som lärare och kyrkomusiker och var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i norska stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.
Sametinget
Sametinget, samernas parlament, öppnades 1993, efter ett beslut i Sveriges riksdag. Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet med tjänstemän och ett samiskt parlament med folkvalda ledamöter. De 31 ledamöterna i Sametingets plenum väljs vart fjärde år.
Vem får kalla sig same?
För att få rösta till Sametinget ska du ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse dig vara same. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden.
Förr slog svenska staten fast att bara de som hade renar och ägnade sig åt renskötsel var samer.
Fakta: Sametinget
