Metoo präglade pressetiken 2018

helskärm

Rekordmånga anmälningar och en skog av fällningar, många relaterade till metoo. Ändå tycker Pressombudsmannen Ola Sigvardsson att den svenska pressen har ett starkt etiskt förhållningssätt.

Totalt 620 anmälningar, flest hittills i nämndens historia, och 86 fällningar. Det är resultatet av Pressombudsmannens (PO) och Pressens opinionsnämnds (PON) arbete under 2018, som dominerades av metoo-relaterade ärenden och tre notiser från TT Nyhetsbyrån.

– Det är väldigt lätt när man tittar på siffrorna att dra slutsatsen att det går åt fel håll. Men man måste gå in och titta på de olika ärendena för att förstå vad det är som har skett, säger Pressombudsmannen Ola Sigvardsson.

Mer känt

När det gäller det rekordstora antalet anmälningar tror han att de delvis kan förklaras av att PO:s och PON:s verksamhet fått mycket uppmärksamhet det gångna året.

– Inte minst det senaste året med anledning av just metoo-ärendena som ju har refererats i praktiskt taget alla nyhetsmedier. Och uppmärksamhet, det vet vi av erfarenhet sedan tidigare när vi haft andra uppmärksammade ärenden, leder till fler anmälningar. Folk får upp ögonen för att vi finns, säger Ola Sigvardsson.

Tre står för hälften

De många anmälningarna ledde under 2018 till 86 fällningar. De senaste åren har omkring 30 fällningar per år varit det normala.

– Därför är det naturligtvis anmärkningsvärt att den siffran i praktiken har tredubblats under 2018.

Mer än hälften av fällningarna, 48 stycken, härrör från tre telegram från TT Nyhetsbyrån som flera olika tidningar publicerat, i allmänhet genom automatpublicering.

Ville bidra

Metoo gjorde avtryck också på PO:s arbete. Totalt 31 anmälningar med anknytning till metoo gjordes under 2017 och 2018. Av dem ledde 19 stycken till fällningar, vilket enligt Sigvardsson är ett mycket stort antal fällningar sett till antalet anmälningar. Fyra ärenden återstår att avgöra under våren 2019.

Han tror att det förhållandevis många pressetiska övertramp som gjordes i samband med metoo har flera förklaringar.

– Metoo var en så speciell rörelse. Det fanns en sådan kraft i den, det var så många som agerade. Det ar en så bra rörelse med ett så viktigt innehåll att man ville bidra till detta goda, säger Ola Sigvardsson.

Starkt tryck

Dessutom, säger han, fanns det ett starkt tryck från sociala medier att tidningarna, traditionella medier, skulle publicera namn på de som pekades ut i sociala medier som förövare.

– Så kombinationen av unik händelse som man kanske inte riktigt kunde orientera sig kring, att det var en bra händelse som man ville bidra till, där en del journalister snarare blev aktivister än journalister och trycket från sociala medier. Det är nog de faktorer som lett fram till att det gick som det gick.

God etik

Men Ola Sigvardsson tycker, trots det gångna årets många anmälningar och fällningar, att svensk press har en väl inställd etisk kompass.

– Jag menar att det finns ett starkt etiskt förhållningssätt från den svenska pressen. Men nästa gång något liknande som metoo inträffar kommer stresstestet. Det är då man får se hur tidningarna väljer att agera.