”I stället för att komma hem med tre barn fick vi ordna tre begravningar”

Mary Mårtensson

När Jenny de Araujo Gomes, 27, väntade trillingar blev hon sjuk och lades in för observation.

Men trillingarna övervakades inte. De dog på sjukhuset.

– Ingen läkare har kunnat svara på varför de inte kontrollerade barnen när det var en högriskgraviditet, säger Jenny.

I lägenheten i Vällingby, i norra Stockholm, är allt bortplockat som kan påminna om trillingarna – den nyinköpta spjälsängen, babykläderna och gipsavgjutningen av Jennys gravida mage.

Om allt hade gått väl skulle lilla Alba, 15 månader, nu haft tre systrar; Agatha, Aimé och Aline.

De var enäggstrillingar.

Båda föräldrarna blev förvånade när de fick veta att Jenny var gravid, redan fem månader efter Albas födelse. Jenny har sjukdomen PCO som försvårar graviditet.

– Jag var chockad över att vi väntade trillingar. Min man sa "det är bara mer glädje".

”Jag gjorde allt läkarna rådde mig till”

Jenny gick på täta kontroller på specialistmödravården på Södersjukhuset.

– Min gynekolog var så glad för att det gick så bra, att de växte fint, berättar hon.

I graviditetsvecka 20 sjukskrevs Jenny eftersom förtidsbörd hotade. Hon fick inte anstränga sig, inte lyfta Alba.

– Jag gjorde allt som läkarna rådde mig. Jag ville inte riskera graviditeten.

I akuta fall kunde barnen tas ut från vecka 26.

Kejsarsnitt var planerat i vecka 34. Nu var det vecka 31. En kontroll visade att trillingarna fortfarande mådde bra.

Samma dag – den 3 juni – började Jenny kräkas. Specialistmödravården ville inte ta emot henne på grund av smittorisken.  Men när Jenny fick täta och smärtsamma sammandragningar, var tredje till femte minut, blev hon inlagd på Södersjukhuset dagen efter, den 4 juni.

Ensam i elva timmar

– Jag frågade "kommer ni att ta ut dem?". De sa att ju längre tid de är inne desto bättre. De bestämde att jag skulle vara kvar för observation, berättar Jenny.

Hon fick bricanyl mot sammandragningarna.

Klockan halvfyra samma dag undersöktes trillingarna med ultraljud. Då såg allt bra ut. Den elektroniska fosterövervakningen - CTG - togs på personalens initiativ bort för att inte besvära Jenny.

– Jag tänkte att de kommer väl att titta till mig på natten och kontrollera flickorna.

Sent på kvällen kände barnmorska på hennes mage.

– Men det var ingen kontroll av barnen. Det enda de sa var att jag skulle höra av mig om jag kände mindre fosterrörelser.

– Jag lämnades ensam och utan tillsyn i elva timmar.

Inga hjärtljud

Det är nu fredagen den 5 juni. Klockan är halv elva. Ett nytt ultraljud ska göras.

19 timmar har passerat sedan förra ultraljudet.

Tårarna rinner när Jenny återger det smärtsamma ögonblicket.

– De försökte hitta hjärtljuden, det gick inte, berättar hon.

– Läkaren sa "Tyvärr det har hänt dina flickor något".  Jag såg på bildskärmen, jag förstod ju inte.

Jenny fick föda fram sina döda barn.

– Vi fick se dem. De var jättestora och fina. De var lika sin syster, alla tre.

Sedan dess är båda föräldrarna sjukskrivna. Sorgen är svårare att bearbeta, när de inte vet varför deras barn dog.

– Det är plågsamt. För att kunna sörja måste vi förstå vad om hänt, säger Lucio.

Väntar på obduktionen

– Jag fattar inte. De sa att efter vecka 30 är det inga problem att ta ut dem. Det kändes inte som de oroade sig för barnen, att de tog det på högsta allvar, säger Jenny.

De har frågat läkarna.

– De har inga svar. De vet inte, säger Jenny.

Förhoppningsvis kan obduktionen ge besked om varför barnen dog.

Jenny anmälde händelsen till Inspektionen för vård och omsorg.

– Vi vill ha svar på varför de inte gjorde några kontroller när det var en högriskgraviditet, en trillinggraviditet. Det kan ju vara en orsak till att mina flickor inte finns längre. Det kan ju hända att detta hade hänt ändå. Men om de hade kontrollerat dem oftare så hade de ju i alla fall gjort allt som de kunde, säger Jenny.

Det är nu tre månader sedan trillingarna dog. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska vårdgivaren ha skickat in en Lex Maria-anmälan till Ivo inom två månader efter händelsen.

– Vi ska göra en Lex Maria-anmälan, säger Eva Östlund, sektionschef på obstetriken på SÖS.

Följt sina riktlinjer

Sjukhuset bedömer i sin händelseanalys att man inte gjort något fel och att "patienten i alla avseenden handlagts enligt gällande rutiner och riktlinjer" samt att dödsfallen inte gick att undvika. Det är oklart om trillingarnas död berodde på maginfektionen.

Flerbördsgraviditeter medför ökad risk för komplikationer för mor och barn. Eva Östlund uppger att SÖS har riktlinjer för hur sådana graviditeter ska övervakas med bland annat ultraljud.

– Då görs en läkarbedömning och en individuell planering för hur ofta fosterljud ska kontrolleras. Men trots noggrann övervakning kan omedelbara akuta händelser inträffa som kan leda till fosterdöd och som inte kan förutses, säger hon.

– Även om man övervakar två eller tre gånger per dygn så kan det ske något plötsligt som gör att barnen dör, säger hon också till tidningen Vårdfokus.

Trillingflickorna begravdes den 6 juli.

– Det är Alba som får oss att må bra. Jag tror inte att vi hade orkat ta oss upp utan henne, säger Jenny de Araujo Gomes.

– I stället för att komma hem med tre barn fick vi ordna tre begravningar.