Greklands stödprogram förlängs inte

Euroländernas stödprogram till Grekland kommer inte att förlängas efter den 30 juni. Nu vallfärdar grekerna till bankomaterna för att rädda sina pengar i den osäkra situationen.

Euroländernas finansministrar har bestämt sig för att säga nej till Greklands krav om att stödlåneprogrammet ska förlängas en månad, rapporterar TT.

Senast tisdagen den 30 juni ska Grekland betala ett lån på cirka 15 miljarder kronor till Internationella valutafonden, IMF. För att kunna betala det lånet behöver Grekland stöd av Europeiska centralbanken, euroländerna och IMF. Många fruktar att Grekland blir statsbankrutt om lånet inte kan betalas ut. EU och IMF har lovat att stötta Grekland med drygt 70 miljarder kronor, men i gengäld vill de att den grekiska regeringen genomför olika reformer. Bland annat stora nedskärningar i landets offentliga sektor. Det internationella stödprogrammet löper också ut den 30 juni.

Folkomröstning om avtalet

Krismöten har hållit hela veckan utan resultat. I fredags avfärdade premiärminister Alexis Tsipras finansiärernas krav och överraskade med att utlysa en grekisk folkomröstning, som ska äga rum den 5 juli.

– Förslagen, som tydligt kränker de europeiska reglerna och den grundläggande rätten till arbete, jämlikhet och värdighet visar att syftet hos vissa partners och institutioner inte är en genomförbar överenskommelse för alla parter, utan möjligen förödmjukelsen av ett helt folk, sa Alexis Tsipras, enligt Reuters.

Premiärministern kom med beskedet i ett tv-sänt tal, som följde på ett akut möte med regeringen.

Greklands regeringen ska låta väljarna få rösta ja eller nej till avtalet med de internationella långivarna.

Frågan under lördagen var då om långivarna skulle acceptera att Grekland vill hålla en folkomröstning och skjuta upp tidsfristen på stödprogrammet till den 5 juni. Men det sa de alltså nej till på eftermiddagen.

Eurogruppen håller dörren öppen

Greklands finansminister Yanis Varoufakis kritiserar långivarnas beslut och de krav på reformer som Grekland tidigare har fått.

– Förslaget innehöll inte någon plan för att skapa hopp för investerare eller konsumenter, sa han enligt BBC.

Däremot sa Varoufakis också att Grekland fortfarande kommer att försöka få till en sista lösning innan lånet går ut på tisdag.

– I de här sista avgörande ögonblicken kämpar den grekiska regeringen för att det ska bli en sista-minuten-lösning på tisdag.

Samtidigt visar representanter från EU och euroländerna att de vill ha kvar Grekland i euron.

– Det här är inte ett grekiskt uttåg från eurozonen. Alla 18 länder, utom Grekland, sa att Grekland är ett euroland och bör förbli det oavsett de svårigheter som finns nu, sa Frankrikes finansminister Michel Sapin, enligt BBC.

Eurofinansministrarnas ordförande Jeroen Dijsselbloem instämde i det.

– Vi kommer att förbereda oss på vad som behöver göras för att eurozonen ska fortsätta vara stabil, sa han.

Flera medier rapporterar om att köerna ringlar långa till bankomaterna runt om i landet, eftersom många fruktar vad som ska hända i den kommande situationen.

Enligt DI har grekerna tagit ut omkring 10 miljarder kronor om dagen, av rädsla för att Grekland ska behöva lämna Euro-samarbetet.

Europeiska centralbanken, ECB, har skickat ut ett pressmeddelande om att de noga bevakar sitatuionen. ECB har lånat ut 89 miljarder euro till de grekiska bankerna.

Grekland kan skrapa ihop pengar

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi på Stockholms universitet, menar att de internationella långivarnas besked inte behöver betyda att Grekland går i konkurs. Han menar att Grekland teoretisk skulle kunna betala lånet till IMF utan stödprogrammet genom att till exempel låta bli att betala löner, pensioner och bidrag till medborgarna.

– Det kan jag inte fullt ut bedöma, men det skulle kunna vara så att de trots allt har möjlighet att i sista stund skrapa ihop pengar. Men det mest sannolika är att Grekland inte kan betala och då är det ju en fråga om hur IMF kommer att agera, säger Lars Calmfors.

Det går inte att utesluta att IMF väljer att ge Grekland ytterligare tid till att betala lånet som löper ut på tisdag, och på så sätt ge Grekland lite andrum, menar Lars Calmfors. Det mest dramatiska som sker nu är dock en bankanstormning i Grekland när folket tar ut sina pengar från bankerna. Om ECB inte tillåter mer utlåning till de grekiska bankerna kommer de inte ha tillräckligt med likviditet för de uttag som det grekiska folket vill göra.

– I så fall måste Grekland förmodligen införa uttagsbegränsningar av det slag som tidigare skedde i cypern. Det kan man kanske hanka sig fram med ett tag, säger Lars Calmfors.

Enligt uppgifter i utländska medier lär det inte komma något besked från ECB förrän i morgon eller på måndag.

Lutar åt Grexit

Om det blir ett nej från det grekiska folket i folkomröstningen på söndag leder det sannolikt till att Grekland blir statsbankrutt. Vad det grekiska folket kommer att rösta är dock osäkert eftersom en majoritet av folket är för euron, menar Lars Calmfors.

– Blir det ett nej kommer Grekland inte att få ytterligare stöd från IMF och euroländerna. Då kommer en del löner och bidrag förmodligen att betalas ut i form av skuldsedlar från regeringen som en form av parallell valuta, som kommer att falla i värde och därmed vara en skuldnedskrivning som påtvingas landets medborgare. Det behöver inte betyda att Grekland lämnar euron, landet kan inte heller tvingas ut. Men det är ändå ett troligt scenario att man i ett sådant läge så småningom lämnar euron.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth tycker att det lutar åt en Grexit - att Grekland lämnar euron. Skulle det hända kan kronan stärkas mot euron, något Riksbanken inte vill.

– För Riksbanken är kronan en av de viktigaste parametrarna för att kontrollera inflationen. De kommer inte acceptera att kronan blir alltför stark för då får vi en ännu lägre inflation, säger Winsth till TT.

Så påverkas vi av ”Grexit”

  Valutan

  Billigare att turista: Euron väntas inledningsvis bli mindre värd mot kronan. Orsaken är osäkerhet och oro för att även andra länder i Europa, exempelvis Spanien, ska drabbas. På kort sikt kan det därför bli billigare för svenskar att resa i euroländer. Grekland kan dessutom bli ett riktigt turistparadis.

Ta med kontanter: Den som planerar att semestra i Grekland bör hänga med i nyhetsrapporteringen och ta med mer kontanter på resan än annars. Av praktiskta skäl främst då i euro.

  Börsen

Kan bli köpläge: Börserna i Sverige och Europa faller under några veckor. Men om krisen inte sprider sig menar experterna att det snarare kan vara köpläge på börsen. Bristen på alternativ i dagens lågräntemiljö och bolagens goda ekonomi talar fortfarande för aktier.

  Räntorna

  Lägre räntor: Räntorna i de skuldtyngda länderna stiger inledningsvis för att sedan troligen vända ner igen. Låga räntor är fortfarande en förutsättning för att få igång ekonomin i Europa. En Grexit skulle däremot ge sjunkande räntor i Europas kärnländer såsom Tyskland. Det skulle troligtvis också ge lägre räntor i Sverige.

  Bolånen

Oro skapar osäkerhet: Svenska banker lånar pengar utomlands som de sedan lånar till oss för bolån. Oron i Europa kan göra det dyrare för dem att låna. Det påverkar i sin tur vår bolåneränta som stiger. Om du har stora bolån kan det vara läge att binda en del av lånen.

  Sparandet

  Ökat sparande: I osäkra tider skjuter många upp sin konsumtion. I stället för att köpa exempelvis en ny tv så är det vanligt att spara lite mer. Ovissheten på aktiemarknaden gör att många väljer att ha pengarna på kontot eller i madrassen.

  Jobben

Uppskjutna nyanställningar: När euroländerna får sämre ekonomi konsumerar befolkningen också mindre. Det påverkar svensk export och därmed också de svenska jobben. Konjunkturosäkerhet kan även få arbetsgivare att vänta med både nyanställningar och löneförhöjningar.

  Elpriset

Lägre priser: El är en stor utgift för många hushåll. En dämpad konjunktur i spåren av Grexit kan tänkas minska efterfrågan och på så sätt även priset. I bästa fall kan det då bli några kronor extra i plånboken när elräkningen är betald.