Expert: Kärnvapen i Europa en möjlighet igen
Uppdaterad 2019-06-27 | Publicerad 2015-06-17
Svarar USA med 40 nya kärnvapenrobotar
Ryssland utökar sitt kärnvapenlager – nu skaffar Vladimir Putin ytterligare 40 interkontinentala missiler.
Bara timmar senare varnade han Finland för att gå med i Nato.
– Vi är tillbaka i en period där kärnvapenanvändning i Europa är en möjlighet, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på FOI.
40 nya interkontinentala kärnvapenmissiler ska levereras till den ryska armén under 2015.
Det gick Vladimir Putin ut med under ett besök på en vapenmässa utanför Moskva under tisdagen.
– De kommer att vara kapabla att slå igenom även det mest avancerade missilförsvarssystemet och kommer att tillfogas de nukleära styrkorna under året, sa Vladimir Putin.
Hotade Finland
Några timmar senare mötte han den finske presidenten Sauli Niinistö, som är på statsbesök i Moskva. På en gemensam presskonferens passade Putin på att ge Finland ett säkerhetspolitiskt råd efter en fråga från en finländsk journalist om hur oroliga nordbor ska se på spänningarna i Östersjön.
– Fortsatt alliansfrihet är den bästa garantin för Finlands säkerhet, svarade Putin och la till att "genast när ett hot uppstår vid våra gränser måste vi svara".
Enligt flera bedömare kommer de ryska utspelen som ett svar på offentliggörandet i helgen om att USA planerar att permanent ställa upp stridsvagnar, stridsfordon och infanterienheter och andra tunga vapen för 3 000-5 000 amerikanska soldater i de östeuropeiska länder som valt att gå med i Nato.
En åtgärd som Ryssland beskrev som ”den mest aggressiva handlingen sedan kalla kriget”.
Risk för upptrappning
Fredrik Westerlund på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, säger att Ryssland sedan flera år tillbaka allt oftare använder kärnvapenretorik som ett påtryckningsmedel gentemot omvärlden.
– Man pekar allt oftare och tydligare på sina kärnvapen och då inte minst på de strategiska kärnvapensystemen som de här är.
I takt med att retoriken skärps finns risk för misstag - med allvarliga konsekvenser.
Under kalla krigets mest intensiva perioder var det vid flera tillfällen nära att kärnvapenkrig bröt ut men nu är situationen än värre, enligt Fredrik Westerlund.
– Nu är vi i en mer instabil period så nu är naturligtvis risken för att en oavsiktlig eskalation sker större. Man känner inte varandra så bra och har inte lika bra koll från rysk sida på sin egen förmåga, på motståndarnas förmåga och var gränsen för en eskalation går.
– Det som har blivit tydligt under det senaste året är att vi är tillbaka i en period där kärnvapenanvändning i Europa är en möjlighet som vi måste förhålla oss till.
Oroande signaler
Fredrik Westerlund nämner att Ryssland vid ett par kända tillfällen till och med övat enskilda kärnvapenanfall, i Fjärran östern och i västra Ryssland under övningen Zapad 2009. Idén om det begränsade kärnvapenanfallet är ny och skiljer sig från det totala kärnkriget som tidigare varit det stora scenariot.
– Det finns oroande signaler om att delar av den ryska militära och politiska ledningen tror på ett begränsat användande av kärnvapen. Att man kan använda enstaka eller flera mindre laddningar för att markera att 'nu är vi framme vid kärnvapentröskeln'. Det är en teori som är helt oprövad och där vet vi inte hur man från Natos och USA:s sida reagerar, säger Fredrik Westerlund.
Under tisdagen kom Natos svar på Vladimir Putins kärnvapenrustning.
– Det här nukleära sabelskramlet från Ryssland är oberättigat. Det är destabiliserande och det är farligt. Det är något vi tar itu med, och det är också en av orsakerna till att vi nu ökar beredskapen, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg.