Kritik mot storbankerna efter ständiga haverier
Publicerad 2015-06-06
Storbankernas korthaverier avlöser varandra – trots ständiga rekordvinster.
Senast i dag kunde Nordea-kunderna inte använda sina kort över huvud taget.
– Bankerna tillhör inte de fattigaste företagen så de borde satsa lite pengar på att vidareutveckla och nyutveckla systemen, säger it-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder.
Nordea-kunderna betalar omkring 300 kronor om året för sina plastkort.
Men under fredagen blev det knappt någon valuta för pengarna.
Varken kortbetalningarna eller uttagen i bankomaterna fungerade.
På fredagskvällen kunde Nordea inte komma med någon förklaring till haveriet - trots att det gått över sex timmar sedan bankens kommunikationsavdelning ringde runt till tidningar och berättade att deras betalkort fungerade.
– Det är ju förstås olyckligt att det har inträffat men vi gör allt vi kan för att undvika för att det inträffar igen, säger Petter Larsson på Nordeas kommunikationsavdelning.
Gamla sårbara system
I förrgår fick Swedbanks kunder utstå ett än värre haveri med både plastkort och internetbank som var ur funktion. I tio timmar varade kraschen som berörde miljontals kunder. Banken kunde senare konstatera att felet berodde på en intern systemuppdatering som gått snett.
Anne-Marie Eklund Löwinder på Stiftelsen för internetinfrastruktur är en av Sveriges främsta experter på it-säkerhet. Hon är kritisk till att storbankerna inte lyckats bygga upp mer stabila system.
– Man kan föreställa sig att de här systemen börjar få några år på nacken, framför allt backend-systemen, så de kanske börjar nå den nivån att det börjar bli svårt att underhålla. Man kan jämföra med en sommarstuga som man bygger till, man bygger på och man bygger om. Till sist vet man inte riktigt hur det ser ut och hur det var tänkt från början. När man börjar röra i något och uppgradera ökar risken helt tiden för att utlösa den här typen av problem, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
"Är allvarligt"
Storbankerna har under de senaste åren staplat rekordvinster på rekordvinster. Anne-Marie Eklund Löwinder anser att en större del av inkomsterna borde återinvesteras i verksamheten.
– Med tanke på de vinster som bankerna ändå gör kanske man borde satsa lite mer på att utveckla sina it-system så man får en robustare tjänst. Det här är verkligen återkommande.
– Jag tycker att det är allvarligt. Folk blir mer och mer beroende av internet och banktjänster och i dag finns det knappt några bankkontor som hanterar kontanter.
It-säkerhetsexperten David Jacoby på Kaspersky ser de upprepade haverierna som en indikator på bankernas sårbarhet.
– När det gäller kritisk infrastruktur i Sverige och samhällsviktiga tjänster så skulle jag vilja påstå att vårt samhälle i dag är väldigt skakigt. Att bankerna går ner gång på gång är ju ett bevis på att vi måste göra det bättre, att man har system som fungerar, att man har någon form av buffert.