Ekonomichef på Polisen har SAS exklusiva kort
Publicerad 2012-10-25
Experten: Lyxförmånerna kan innebära mutbrott
Jan Andersson, ekonomichef på Rikspolisstyrelsen, är en av lyxresenärerna i SAS exklusiva klubb Pandion.
Ett medlemskap flera experter ifrågasätter kraftigt.
– Det här kan mycket väl betraktas som en otillbörlig förmån, alltså ett mutbrott, säger Torbjörn Lindhe, sakkunnig inom mutfrågor.
Omkring två tusen av flygbolaget SAS tjugosju miljoner årliga passagerare har belönats med ett medlemskap i den hemliga SAS-klubben Pandion. Enligt Elisabeth Manzi, presschef på SAS, är kortet inget som ”skickas ut till höger och vänster”.
– Det jag kan säga är att de som genererar de största intäkterna till SAS belönas med det här kortet, säger hon.
Medlemmarnas identiteter hålls hemliga. Men under onsdagen kunde Dagens Industri avslöja listan över de svenska lyxresenärerna – som framför allt består av toppar i svenskt näringsliv. Unilevers ordförande Michael Treschow, JKL-konsulten och förre statsministern Göran Persson, Investors ordförande Jacob Wallenberg och bankcheferna Annika Falkengren och Michael Wolf är några av dem.
Bjuds in personligen
Ett av namnen skiljer sig dock från den övriga makteliten – Rikspolisstyrelsens ekonomichef Jan Andersson.
Enligt flera experter på mutbrott kan hans förtroende som offentligt anställd kraftigt påverkas av att finnas med i hemliga förmånsklubbar.
– Arbetar man för staten bör man vara lojal med allmänheten och inte ta emot den här typen av förmåner som kan ifrågasätta oberoendet, säger Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor.
De utvalda medlemmarna bjuds in av SAS koncernchef personligen och får bland annat alltid plats på fullbokade flyg, extra bagage och tillgång till speciella lounger.
– Det finns alltid en risk att personliga förmåner färgar sättet att agera i yrkeslivet. Att avstå den här typen av erbjudanden borde vara självklart för förtroendets skull, säger Hans De Geer, professor i affärsetik på Handelshögskolan i Stockholm.
”Kan röra sig om brott”
Torbjörn Lindhe, sakkunnig inom mutfrågor, menar att det till och med kan röra sig om brott:
– Det här kan mycket väl betraktas som en otillbörlig förmån, alltså ett mutbrott. Men det är bara en domstol som kan avgöra. Man måste utgå ifrån hur det uppfattas utifrån och vilken tjänsteposition personen i fråga har.
Jan Andersson, som inte vill svara på frågor över telefon, skriver i ett mejl att han betalar sitt årskort på SAS med privata medel.
”Jag har aldrig uppfattat Pandion som en 'klubb' i bemärkelsen nätverk eller intressegrupp utan enbart som en ren uppgradering mot bakgrund av mitt omfattande resande. När det gäller avtal så tecknar jag polisens firma men är aldrig inblandad i själva upphandlingarna utan dessa görs av Kammarkollegiet eller av Polisens verksamhetsstöd.”