”Anhörigstödet måste vara individuellt”
Uppdaterad 2016-09-19 | Publicerad 2016-09-13
Forskaren: "Alla anhöriga är inte stöpta i samma form"
Mats Ewertzon, som forskar om anhörigstöd, vill se större bredd och variation i stödet.
– Att vara anhörig till en person med psykisk sjukdom innebär inte att alla är stöpta i samma form. Stödet måste vara individuellt, säger han.
Mats Ewertson är forskare vid Nka, Nationellt kunskapscentrum anhöriga, och lektor vid Ersta Sköndal högskola. Det är en statlig satsning för att synliggöra anhörigas situation och utveckla ett varaktigt stöd till dem som vårdar och stödjer närstående – som är äldre eller har långvarig sjukdom eller funktionshinder.
I rapporten ”Anhöriga till vuxna personer med psykisk ohälsa” från Nka 2015 har Mats Ewertzon sammanställt betydelsen av stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående med psykisk sjukdom, utifrån svensk och internationell forskning.
– Min erfarenhet är att anhöriga är en väldigt viktig resurs både som praktiskt och emotionellt stöd. Man avsätter ofta väldigt mycket tid till den närstående sjuke, säger han.
Kärlek och empati
Att som anhörig hjälpa en närstående med psykisk sjukdom kan vara förenat med omfattande svårigheter, men också med empati och kärlek, konstaterar han i rapporten.
– Att insjukna i en psykisk sjukdom kan ofta vara en väldigt tumultartad situation. Anhörigas behov av stöd är väldigt avhängigt var i processen man befinner sig, säger Mats Ewertzon.
Stödinsatser är betydelsefulla – psykiskt, fysiskt och socialt – men även för anhörigas förmåga att hantera situationen och därigenom stödja den psykiskt sjuke, visar rapporten.
Det handlar om att stödja anhöriga i grupp eller individuellt eller i familjen. Och att som anhörig få kunskap om sjukdomen, behandlingen, bemötande gentemot den sjuke och hur man kan hantera situationen.
Öppenhet viktigt
Stödet leder till mindre belastning hos den anhörige. Socialt stöd i grupp minskar den sociala isoleringen och känslan av ensamhet hos anhöriga.
Hur ser anhörigstödet ut i Sverige I dag?
– Det finns på många håll stöd både i offentlig regi och ideell regi. Det är två inriktningar som båda är oerhört viktiga. Även kyrkan finns där när det gäller existentiella frågor, säger Mats Ewertzon.
Vilket stöd saknar anhöriga i dag?
– I de studier som gjorts framkommer att man inte fick adekvat information, att den information man vill delge vården inte togs emot på ett bra sätt, att man inte kände sig inbjuden att delta i vårdplaneringen.
Att anhöriga bemöts med öppenhet och respekt i vården är också väsentligt och påverkar upplevelsen av delaktighet i vården kring den sjuke.
Har vi ett bra offentligt anhörigstöd i Sverige?
– Både och. Omfattningen av stöd varierar mellan landets olika kommuner och landsting. Min syn är att det finns en vilja att göra något gott för både patienter och anhöriga, en vilja att utveckla anhörigstödjande insatser. Det är en fråga som lyfts mer och mer, säger Mats Ewertzon.
Vad skulle du själv vilja se mer av i stödet till anhöriga?
– En bred satsning på individuella behov för anhöriga i alla åldrar - barn, anhöriga i yrkesverksam ålder och äldre. Att vara anhörig till en person med psykisk sjukdom innebär inte att alla är stöpta i samma form. Stödet måste vara individuellt utformat och utgå från den enskildes behov.
Här kan du få hjälp om du är anhörig
Anhörigas riksförbund
Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos hos den som vårdas.
Autism- och aspergerförbundet
Förening för personer med autism, aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.
Bipolarna
Bipolarna är en webbplats med information och forum för personer med bipolär sjukdom.
Frisk och fri
Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och fri, är en ideell förening som erbjuder stöd och hjälp för personer med ätstörningar och deras närstående.
Föreningen Balans
Personer med erfarenhet av depression, dystymi, utmattningssyndrom och bipolär sjukdom, egen eller anhörigs.
Föreningen SHEDO
SHEDO arbetar för att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende samt ge stöd åt drabbade och närstående.
Killfrågor.se
På Killfrågor.se kan unga killar eller de som känner sig som killar (10-18 år) chatta eller mejla anonymt med vuxna volontärer.
Kuling.nu
Kuling.nu är en mötesplats på nätet för barn till föräldrar som mår psykiskt dåligt.
Livlinan
En sajt för dig som är ung och lever nära någon som mår psykiskt dåligt.
Maskrosbarn
Maskrosbarn är en ideell förening som stödjer ungdomar som har föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka.
Mind – för psykisk hälsa
Mind verkar för psykisk hälsa. Har stödjande verksamhet genom Föräldratelefonen, Självmordslinjen och Äldretelefonen.
Riksförbundet Attention
Intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Riksförbundet Balans
För alla med erfarenhet av depression eller bipolär sjukdom, egen och som närstående.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa – RSMH
En organisation för personer med egen erfarenhet av psykisk och social ohälsa och deras närstående.
Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd – SPES
En ideell organisaiton som är till för alla som har närstående som tagit sitt liv.
Riksförbundet Ungdom för Social hälsa – RUS
Intresseförening för barn och ungdomar med psykiska eller sociala problem.
Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri
Förening som ger stöd åt personer med ätstörningar och deras närstående.
Riksorganisationen mot sexuella övergrepp – HOPP
Förening som ger stöd åt personer som varit utsatt för sexuellt övergrepp.
Schizofreniförbundet
Förbund för personer med schizofreni eller liknande psykoser.
Självmordslinjen (Mind)
Chat, forum och information om självmord och psykisk hälsa.
Svenska OCD-förbundet Ananke
Förening med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och deras anhöriga.
Svenska ångestsyndromsällskapet
Stödförening för personer med ångestsjukdomar och deras närstående.
Trygga Barnen
Ideell stiftelse som stöttar barn och unga (7-25 år) i hem med missbruks-, beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa.
Tjejjouren
Här finns en portal där du som definierar dig som tjej kan få kontakt med någon av landets tjejjourer.
Tjejzonen
Tjejzonen erbjuder stöd via chatt, mejl, samtal och Storasystrar.
Läs 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Att vara närstående: www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/
Vård och hjälp: www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/
Nationella hjälplinjen
Telefon: 020-22 00 60 (extra öppet till kl. 24 torsdag 8/9, 15/9, 22/9 då programmet Djävulsdansen sänds)
Självmordslinjen
Telefon: 90101 dygnet runt
Chatten nås via mind.se
Källa: www.1177.se