Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Charmar västvärlden - avrättar på hemmaplan

Låter vi oss duperas av Irans nye president?

Hassan Rouhani.

Bilden i väst är att Iran i Hassan Rouhani fått en reforminriktad president som går att samarbeta med.

Verkligheten inne i Iran är en helt annan. Rekordmånga avrättningar. Försämrade förhållande i fängelserna.

Låter sig västvärlden duperas?

Habibollah Golparipour dömdes till döden efter en fem minuter lång rättegång. Åtalspunkterna var "fiendskap mot Gud" och "korruption på jorden". Familjen informerades först i efterhand om avrättningen som skedde på hemlig plats.

Golparipour är bara en av över 300 fångar som avrättats sedan Rouhani tog makten.

Det är rekord i avrättningar under en motsvarande tidsperiod. Många av dem är döma för vanliga brott. En del är politiska fångar.

En kraftig ökning har också skett av offentliga avrättningar. Myndigheterna kallar befolkningen till idrottsarenor där tusentals människor bevittnar hur fångar hängs.

Skrämma till tystnad

– Syftet är att skrämma folk till tystnad, säger Afsaneh Vahdat från Internationella kommittén mot avrättningar. Hon flydde från Iran för 22 år sedan och har aldrig kunnat återvända.

Rouhani skriver inte under några avrättningsbeslut men vilka signaler han ger är en viktig faktor för hur många som avrättas.

En sådan signal är utnämningen av Mustafa Pourmuhammadi till justitieminister.

– Han var ansvarig för massavrättningarna 1988 då fler än 20 000 fångar avrättades, säger Vahdat. Utnämningen av honom har väckt mycket ont blod.

Tidigare avrättade Iran politiska fångar under täckmantel att de var vanliga brottslingar. Nu bryr man sig inte längre om att dölja det verkliga skälet.

Förhalat

Nu fruktar Amnesty att avrättningen av två kurdiska fångar kan vara nära förestående. Zaniar Moradi och Loghman Moradi tvingades under tortyr att erkänna mordet på sonen till en imam. De dömdes trots bevis för att de inte ens befann sig i samma stad vid tillfället för mordet.

Allt detta sker i ett läge när omvärlden är på väg att ändra sin bild av Iran. Utåt har nye presidenten Hassan Rouhani försökt framställa sig som en modern och resonabel ledare. Efter att Iran i åratal förhalat förhandlingar om sitt kärnenergiprogram har Rouhani plötsligt visat en helt ny vilja att ge omvärlden garantier för att Iran inte försöker skaffa sig kärnvapen.

Under det stora FN-mötet i New York i höstas kopplade Rouhani på rena charmoffensiven. Han gav intervjuer vitt och brett i amerikanska medier där han fördömde förintelsen och lät allmänt mild och sansad. Raka motsatsen till föregångaren Mahmoud Ahmadinejad som ville utplåna Israel.

Töväder

Ett avtal mellan Iran och länderna i FN:s säkerhetsråd ser ut att vara inom räckhåll. I utbyte förväntas Iran få lättnader i de ekonomiska sanktionerna som slagit hårt mot landets ekonomi.

Så goda som relationerna är nu mellan Iran och framförallt USA har de inte varit sedan den iranska revolutionen 1979 då prästerskapet tog makten i landet. För någon månad sedan ringde president Obama till Rouhani. Det var första gången ledare för de två länderna talade med varandra på över 40 år.

Men medan rena tövädret råder i de internationella relationerna visar Rouhani upp ett helt annat ansikte på hemmaplan.

Vid sidan av avrättningarna har de redan usla förhållandena i landets fängelser försämrats ännu mer. Matportionerna har minskats. Fångarna får inga grönsaker och ingen frukt om de inte köper den själva. Många förvägras nödvändig läkarvård. Det är inte ovanligt att fångar dör i fängelset av brist på vård.

Risken är överhängande att västvärlden i sin iver att få till ett avtal med Iran och begrava bråket om kärnvapenambitionerna blundar för de allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som begås av regimen.

– Man tar in Iran i värmen lite grann och sopar andra problem under mattan, säger Elisabeth Löfgren på Amnesty.