Generalmajoren om Försvarsrapporten: Finansieringen är ett problem
Publicerad 2014-05-15
Att Sverige föreslås utveckla luftvärnet och ubåtsförmågan är bra.
Men finansieringen är ett stort problem i Försvarsberedningens rapport, anser generalmajoren Karlis Neretnieks.
– Det är jättesynd att S och M inte har lyckats enas, försvarspolitiken kräver stabilitet och långsiktighet, säger den förre chefen för Försvarshögskolan.
När Försvarsberedningen idag presenterade sin rapport om svenska försvarets framtid kom det bland annat fram att man vill stärka upp med både större beredskap och fler JAS-flyg och ubåtar.
Satsningarna på luftvärn, ubåtar och soldatutbildning tycker generalmajoren och ledamoten av Kungliga krigsvetenskapsakademien Karlis Neretnieks är positiva.
– Att man stärker flyg- och ubåtsförmågan är bra, volymerna har varit för små tidigare för ett fungerande nationellt försvar, säger han.
Däremot ser han stora brister rapporten som lämnats till regeringen.
”S synpunkt är rätt tänkt”
Den ena är att man utgår från en gammal syn på att försvaret ska vara optimerat för utlandsinsatser istället för att ha som främsta uppgift att försvara landet.
Den andra stora bristen han ser är att tillväxten kommer att ta tid om man ska följa rapportens förslag.
– Man skriver att det ska finnas personalreserv och materielreserv som ska kunna skapa förband först tre år efter att de satts ihop. Det är en orimlighet som världen ser ut i dag. Man skulle ha gett Försvarsmakten tydligt direktiv att planera och förbereda tillväxt snabbare.
Det stora problemet ligger i finansieringen, menar generalmajoren.
– Den är baktung. Pengarna börjar inte strömma in på riktigt förrän 2020. De pengar som försvaret får innan dess är småpengar. Det är allvarligt om vi tar hänsyn till hur det ser ut i världen. Hur fort växte Krimkrisen till exempel? frågar han retoriskt.
Han håller med den avvikande mening som Socialdemokraterna presenterade, vilket var en av de tydliga punkterna där Försvarsberedningen visade sig vara oenig: S vill höja anslagen så att de 2018 är 900 miljoner kronor högre än vad regeringen föreslår. M har gett ett motförslag på 75 miljoner kronor.
– S synpunkt är rätt tänkt, man myste flytta fram pengarna i närtid, säger Karlis Neretnieks.
Ett spel för gallerierna
Men framförallt är det mycket illa att partierna inte kunnat enas i rapporten. En samsyn över partigränserna är viktigt för en stabil försvarspolitik, tycker han.
– Annars blir planeringen alltför osäker. Tänk dig att sitta i Överbefälhavarens kläder nu. Hur ska han planera? Ska han utgå från att det blir en Socialdemokratiskt ledd regering med ytterligare 400-500 miljoner till övningar, eller att alliansen sitter kvar? Samsyn och gemenskap är extremt viktigt i försvarspolitiken.
Även Annika Nordgren Christensen, försvarsdebattör och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien tycker att det är dumt att partierna inte enats.
– Försvarsberedningen är ingen budgetberedning på Finansdepartementet. Att avkräva den finansiering, krona för krona, när hela syftet är att finna breda politiska majoriteter för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik och ange inriktning är direkt dumt, säger hon.
Det enda som kommit ur oenigheten är partipolitiskt spel och en försvarspolitik i förtroendekris, tycker hon.
– Inga av de svåra avvägningsfrågorna är lösta, det man har lyckats med är att visa en oenighet och partipolitiskt taktikspel i en säkerhetspolitiskt orolig tid. Det överskuggar de delar man faktiskt var överens om.
Svenska freds- och skiljedomsföreningen är kritiska av en annan anledning. Organisationen menar att politikernas bråk är ett spel för gallerierna eftersom både S och M egentligen är för en kraftig upprustning.
”Vi ifrågasätter starkt den koppling som görs mellan utvecklingen i Ukraina och behoven av nya miljarder på det svenska militära försvaret. Lösningarna finns inte i upprustning utan i nedrustning, förebyggande och stöd till demokratirörelser”, säger Svenska freds ordförande Anna Ek i ett pressmeddelande.