"Ett enormt bakslag för klimatet"

Linda Hjertén

Professorn om Tysklands beslut att skrota kärnkraften

Tyskland blir den första stora industrinationen som skrotar kärnkraften.

Till år 2022 ska landets 17 reaktorer vara stängda.

– Det här är ett enormt bakslag för klimatet, säger Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

I natt meddelade Tyskland miljöminister att förbundskansler Angela Merkels regeringskoalition har enats om att göra Tyskland till en kärnkraftfri nation.

De sju äldsta reaktorerna har redan stängts – det gjorde de direkt efter kärnkraftsolyckan i Japan i mars.

Men nu ska reaktor på reaktor följa i Europas största ekonomi vars el, före mars i år, till 23 procent kommer från kärnkraft.

– Vi vill att framtidens elektricitet ska vara säker, sa förbundskansler Angela Merkel i dag.

"Elpriset kommer att höjas"

Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet och tidigare ordförande i reaktorsäkerhetsnämnden, tycker att Tysklands beslut framstår som lite panikartat.

– Det är förvånande att de tar ett så drastiskt steg, och det har nog tagits på grund av det politiska trycket, säger han.

Det politiska trycket han talar om är de massiva protester som väcktes i Tysklands efter kärnkraftkatastrofen efter jordskalvet i Japan i mars. En majoritet av de tyska väljarna är emot kärnkraft och efter olyckan har protesterna ökat.

Det här har inneburit att ledarna för partierna i Merkels regeringskoalition nu gjort en helomvändning från beslutet år 2010 då Merkel jobbade hårt för att förlänga reaktorernas livstid.

Björn Karlsson menar dock att nattens beslut är ett bakslag för klimatet.

– När de här reaktorerna stängs kommer det innebära ungefär 100 miljoner ton extra koldioxid ut i atmosfären. En annan effekt är att elpriset kommer att höjas i Europa, även i Sverige, säger Björn Karlsson.

Inga nya kolkraftverk

Just nu står solenergi, vindkraft och vattenkraft för 17 procent av Tysklands elektricitet.

Tyskland hoppas på att den energin kommer att kunna stå för 50 procent inom de kommande årtiondena.

Var resten av elförsörjningen kommer att komma från har Tyskland ännu inte meddelat.

Björn Karlsson tror inte att Tyskland kommer att bygga bygga nya kolkraftverk.

– Däremot kommer de att använda de gamla mer. Och sedan är det ingen tvekan om att de kommer att behöva bygga gaskondensverk. De har bättre verkan än kol, men även naturgas har utsläpp, säger Björn Karlsson.

Sedan kan det bli rysk gas som får kompensera för större delen av bortfallet, tror Karlsson.

Energibrist

Tyskland har även meddelat att de hoppas kunna minska elanvändandet i landet med tio procent innan år 2020 skriver Reuters.

Beslutet har mötts av kritik.

Tyskt näringsliv har varnat för att en tidigarelagd avveckling kan leda till energibrist som hotar landets industri.

”Elpriserna höjs och produktionen flyttar”

Senast 2022 ska Tyskland stänga sina 17 kärnkraftverk. Hur ska svensk energiförsörjning se ut i framtiden? Hur påverkas elpriserna?

Läs den energiska chatten med Miljöpartiets nya språkrör Åsa Romson och Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M) här. /Karin Magnusson