Polisens passivitet är stötande
Publicerad 2014-06-02
Polisens passivitet i Lund är direkt stötande – att den nonchalerade ett larm om självmordshot. Emma, 24, var nära att dö sedan polisen i Lund struntat i SOS-alarmet.
Men polisen ryckte aldrig ut eftersom den ansåg att det var ett ärende för sjukvården. Det höll på att kosta Emma livet. Polisen i Lund menar att de följt sina rutiner och att SOS-alarm skulle ha skickat en ambulans.
I så fall är det dags för polisen i Lund att ifrågasätta sina rutiner. Och införa nya. I februari granskade jag självmorden bland unga i Sverige. 2012 miste totalt 1 530 personer livet i självmord. Många hade sannolikt kunnat räddas genom olika förebyggande åtgärder. Det är på så sätt vi lyckats få ner självmordstalen genom åren.
Och lägre ska de bli.
I maj fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att lämna förslag om hur självmordspreventivt arbete ska kunna bedrivas i kommuner, landsting och regioner. Det finns mycket vi kan göra. I Jönköping och Stockholms län har man redan infört nya rutiner vid SOS-alarm om självmordshot.
Numera larmas alla blåljusorganisationer – polis, ambulans och räddningstjänst – samtidigt.
Den som är först på plats agerar. Bedömer situationen, tar kontakt, lyssnar öppet och fördomsfritt, erbjuder stöd och uppmuntrar personen att söka professionell hjälp. Genom samtal försöker man förmå den drabbade att inte ta sitt liv.
Det kan röra sig om svåra situationer som när en person balanserar på ett broräcke. Forskning visar att sådana samtal kan rädda liv. Det kan leda till att negativa tankebanor kan brytas och att den självmordsnära personen inte hoppar från bron. Bara i Stockholms län inkommer dagligen cirka 10-15 larm om suicidhot enligt slutrapporten om SPIS-projektet (självmordsprevention i Stockholms län). I Stockholm initierades projektet av brandmännen själva - som ofta rycker ut till broar vid självmordslarm – och av professor Britta Alin Åkerman på NASP, Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa.
NASP utbildar instruktörer inom första hjälpen vid självmordshot och numera ska all utryckningspersonal inom de olika kårerna kunna föra samtal vid suicidhot. "Samtalet är det absolut viktigaste och vi har märkt att det verkligen har blivit en positiv förändring, att det är många som förhindrats från att exempelvis hoppa genom samtal", säger Britta Alin Åkerman. Samtal är nyckeln vid larm om självmordshot. Men det förutsätter att man är på plats snabbt. Och inte stannar kvar på stationen - som polisen i Lund gjorde.