Folkhälsomyndigheten tvingades rätta rättelse

helskärm

Folkhälsomyndighetens nya rapport över framtida smittspridning i Sverige innehöll räknefel som fick rättas två gånger i rad efter presentationen.

– Vi hinner inte riktigt med alla steg i den kvalitetssäkring som vi normalt har, förklarar statsepidemiolog Anders Tegnell.

Sveriges framtidsutsikter förändrades snabbt och dramatiskt under gårdagen – till det bättre. Orsaken var ett räknefel i Folkhälsomyndighetens rapport om hur spridningen av covid-19 kan utvecklas under det kommande året.

Enligt det värsta scenariot riskerade ytterligare drygt 7 000 personer att dö av covid-19. Strax därpå kom en korrigering från myndigheten. På grund av ett avrundningsfel hade summeringen för hela riket blivit felaktig. Den rätta siffran skulle i stället vara drygt 5 000 personer.

Men den beräkningen stämde inte heller. Senare under kvällen presenterade Folkhälsomyndigheten det tredje och än så länge sista budet: Enligt det värsta scenariot riskerar ytterligare cirka 4 400 personer att avlida på grund av covid-19 under det kommande året. I de två lindrigare scenarierna – som enligt Folkhälsomyndigheten är mer sannolika – har siffrorna på motsvarande sätt minskat gradvis från 5 082 till 3 247 respektive 2 541 till 1 108 personer.

Felaktig summering

TT: Varför blir det sådana här fel i er rapport?

– Huvudanledningen är att vi får väldigt snabba uppdrag, så vi hinner inte riktigt med alla steg i den kvalitetssäkring som vi normalt har. Det som gick snett den här gången var en summering i Excel, som gjordes väldigt sent för att man också ville ha nationella data, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

TT: För en lekman låter det inte så svårt att summera saker så att det blir rätt. Hur kan en sådan sak bli fel två gånger i rad?

– Man trodde först att det berodde på ett avrundningsfel, men grundfelet visade sig vara att man summerade från fel celler i de olika filerna.

TT: Hur säkra är ni på att de här senaste siffrorna verkligen stämmer?

– Vi är säkra på att summeringen är rätt, för nu är det fyra olika personer som har gått igenom det här på olika sätt. Men samtidigt vill jag understryka att just dödsfallsdatan inte är huvudfokus i den här rapporten och den del vi tror allra minst på.

Huvudsyftet med modelleringen är enligt Anders Tegnell att ge sjukvården och smittskyddet en föraning om hur smittspridningen och sjukfallen kan utvecklas, för att kunna förbereda sig på rätt sätt.

– Och den modelleringen har varit helt korrekt hela vägen, och regionsiffrorna har också stämt hela tiden. Det var den här snabba summeringen av dödsfallen som blev fel, som vi egentligen inte hade tänkt göra från början, säger Anders Tegnell.

Dödstal sannolikt lägre

Han tillägger att uppskattningen av antalet dödsfall är mycket osäker, eftersom den beror på en mängd parametrar som inte ingått i modellen.

– Vi är väldigt övertygade om att dödstalen inte kommer att vara så höga som de här siffrorna visar, för vi har trender som går helt åt andra hållet. Men vi har inte lagt in dem i den här modellen, för vi vet inte hur de kommer att utvecklas på sikt. Om vi exempelvis får fram ett bra läkemedel, och om äldreboendena fortsätter att vara bra på att förhindra smitta, så kommer vi inte heller att se den typ av mortalitet som vi ser i dag, säger Tegnell.