Skarp kritik för bristande skolpliktskontroll

I åratal hölls de fem barnen isolerade från samhället och ingen av dem har gått i svensk skola.

Nu riktas skarp kritik mot Ystads kommun för hanteringen av fallet. Framför allt har det funnits stora brister i kommunens skolpliktsbevakning.

En enkel kontroll från en nytillträdd skolchef avslöjade föräldrarnas skolbluff. Barnen – fyra av fem har varit eller är i skolpliktig ålder – hade aldrig, som föräldrarna påstått, utbildats via en webbaserad privatskola i USA.

Några månader tidigare, våren 2018, hade Skatteverket slagit larm till Ystads kommun efter en kontroll av folkbokföringen, men innan dess hade ingen synat bluffen.

"Allvarliga brister"

Ända sedan hösten 2007, när det äldsta barnet som nu är myndigt kom i skolpliktig ålder, har föräldrarna hållit sina barn utanför det svenska skolväsendet.

– Det har funnits allvarliga brister i kommunen som har påverkat det här ärendet, säger Ann-Marie Begler, som i sin roll som extern utredare har granskat fallet med syskonskaran i Skåne.

Skolpersonal har under åren slagit larm, men det har handlat om muntliga larm och därför nådde de aldrig socialtjänsten.

– Det försvårar kommunens och socialnämndens arbete. Det kan bli missförstånd. Jag riktar därför kritik mot det sätt man gjort anmälningar, säger Begler, som tidigare har varit generaldirektör för såväl Försäkringskassan som Skolinspektionen.

Utredningen visar framför allt på stora brister i kommunens skolpliktsbevakning. Vissa år har kommunen rakt av godtagit föräldrarnas intyg om att barnen går i skola i ett annat land. Andra år har vissa kontroller gjorts, men i slutändan har ändå föräldrarnas förklaringar godtagits.

Svår lagstiftning

– Vår utredningsskyldighet i det här fallet är en av bristerna. Att man inte har gjort den typen av kontroller och gedigna utredningar som behövs för att kunna fatta beslutet om att befria från skolplikten, säger kommundirektör Mariana Vikström.

Rapporten lyfter även fram att det behövs en tydligare lagstiftning och ökat statligt stöd när det gäller kommunernas bevakning av skolplikten. För enligt Ann-Marie Begler är skolpliktslagstiftningen svår att förstå för kommuner rent generellt.

– Ja, den är svår. Det är ganska komplicerat. Lagstiftningen ger inte särskilt mycket vägledning och Skolverket, som är en myndighet som ska stödja kommunerna, har inte heller varit till så väldigt stor hjälp, säger hon.

För omvärlden blev fallet med syskonskaran i Ystads kommun känt först efter att HD/Sydsvenskan skrivit om det i början av juni i år. Ett knappt år innan hade fyra av dem fem barnen omhändertagits akut. De var då mellan 4 och 16 år gamla. Det femte syskonet var 18 år gammalt och myndigt, och fick därmed stanna kvar hos föräldrarna.

Illa anpassade

Barnen var illa anpassade för ett vanligt liv. Utredningar från läkare, psykologer och andra specialister visade att barnen saknade grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna.

– Det känns oerhört futtigt att säga att vi beklagar. Vi är ledsna för det inträffade, men orden räcker inte till i sådana här situationer. Jag tror att alla upplever att det här är en tragedi, men lyckligtvis ser vi att barnen får sina behov tillgodosedda i dag, säger Vikström.

Det är sannolikt att Ystads kommun i enlighet med utredarens rekommendation kommer att göra en ny polisanmälan mot vårdnadshavarna om misstanke om brott riktade mot barnen. Den första polisanmälan som gjordes ledde aldrig till att någon förundersökning inleddes.

– Jag har pratat med åklagaren som menar att man behöver en fylligare information för att bedöma om man ska inleda en förundersökning eller ej, säger Ann-Marie Begler.

Förutom den externa rapporten som presenterades på onsdagen utreder även Skolinspektionen det inträffade.