Regeringen går vidare med etableringsstopp

Ett förbud mot nya religiösa friskolor kan strida mot grundläggande fri– och rättigheter.

Men regeringens mål är fortfarande att införa ett etableringsstopp.

– Det är en lagom väg att gå, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Ett stopp för nya religiösa (konfessionella) friskolor finns i januariavtalet mellan S, MP, C och L. Men regeringens utredare Lars Arrhenius pekar i sitt betänkande på juridiska svårigheter med ett sådant stopp.

– Det finns vissa utmaningar när det gäller grundläggande fri- och rättigheter, säger han.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ser däremot utredningsförslaget som en bra grund att gå vidare på.

– Min avsikt är att lägga fram ett förslag om etableringsstopp för nya konfessionella skolor, som följer de internationella åtaganden som Sverige ingått, säger hon.

Men det är ett kompromissförslag, "en lagom väg":

– Vi har i många år bråkat om religiösa friskolor i Sverige. Nu har vi ett förslag som kan samla riksdagens majoritet bakom sig, säger Ekström.

Risk för diskriminering

Enligt betänkandet kan ett etableringsstopp strida mot Europakonventionen, som säger att föräldrar har rätt att välja utbildning till sina barn vilken överensstämmer med den egna religiösa övertygelsen. De som inte bekänner sig till den kristna, judiska eller muslimska tron riskerar därmed att diskrimineras, för det är dessa religioner som finns representerade i det svenska skolväsendet.

Utredningen betonar att det finns situationer när en särbehandling från statens sida kan vara motiverad – om det finns ett godtagbart skäl.

Ett sådant skäl skulle kunna vara minskad segregation. Men det är inte säkert att Europadomstolen skulle se ett etableringsstopp som en lämplig åtgärd för att komma åt det problemet.

Lägger förslag

Ett annat skäl skulle kunna vara att de konfessionella skolorna utmärker sig negativt. Visserligen har ett antal officiellt eller inofficiellt religiösa friskolor kritiserats eller till och med tvingats stänga på grund av uppseendeväckande brister i utbildning och ledning, men enligt utredningen går det inte att peka ut hela gruppen religiösa friskolor som problematiska.

Utredningen lägger trots invändningarna fram ett förslag om att införa ett etableringsstopp i skollagen som ska gälla från sommaren 2023. Det ingick i direktiven från regeringen.

Förskolor undantas

Ett etableringsstopp enligt förslaget skulle även innebära att de som redan driver konfessionella friskolor i dag inte skulle kunna expandera som andra friskolor. Detta riskerar att begränsas i den grundlagsfästa näringsfriheten, resonerar utredningen. Men Anna Ekström tror inte att begränsningen skulle leda till att skolorna lägger ned sin verksamhet. Socialdemokraterna ursprungliga inställning har varit att alla konfessionella friskolor, även de redan befintliga, bör förbjudas.

Det föreslagna etableringsstoppet skulle inte omfatta förskolor.

– Det är en gränsdragningsfråga. Ett skäl är att i förskolan går små barn, där föräldrarna har ett ännu tydligare uppfostringsansvar än vad föräldrar till barn i skolan har, säger Ekström.

Demokrativillkor

Enligt utredningen skulle det sannolikt räcka med skärpta villkor och skärpt tillsyn för att komma tillrätta med brister och problem hos konfessionella friskolor. Utredningen föreslår bland annat att alla friskolors ägare och ledning ska prövas utifrån ett demokrativillkor. Det innebär kort att skolhuvudmän som inte står upp för demokratiska grundvärderingar, utan exempelvis försvarar våldshandlingar eller diskriminering, diskvalificeras.

Liberalerna driver på för ett etableringsstopp och partiets utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad tycker inte att det finns anledning att släppa det kravet på grund av utredningens invändningar.

– Vår målsättning är ett etableringsstopp, säger Haddad.

Han vill både ha ett etableringsstopp och skärpta villkor så att det blir lättare att dra in en skolas tillstånd.

– Vi har sett skolor som bidrar till segregation och motverkar viktiga värden som demokrati och jämställdhet, säger han.