Polisen: Vi står väl rustade mot terror

Sverige har enligt Säpo blivit ett prioriterat mål för islamistisk terror.

Från en tidigare bristande kompetens har polisen på senare år stärkt sitt antiterrorarbete och står väl förberedda för ett upptrappat hot, säger Magnus Sjöberg vid Noa.

Högerextremisten Rasmus Paludan hade bränt heliga böcker runtom i Sverige i flera månader, men när han den 21 januari ställde sig vid Turkiets ambassad och tände eld på en koran steg temperaturen till en ny nivå.

Sverige gick enligt Säpo från ett legitimt till ett prioriterat mål för islamistisk terror. Magnus Sjöberg, chef för terrorbekämpning vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa), kallar det en ”omslagspunkt”.

– Vi har kommunikation och kommunikéer från flertalet terrorgrupper som just nu nämner Sverige tillsammans med Danmark och Nederländerna i uttalanden. Det gör att hotet blir mer påtagligt, säger han.

Efter nya koranskändningar, en förstörd svensk ambassad och hotelser från radikala muslimska ledare har oron för attentat blivit större. Det rapporteras om förstärkningsvapen och skärpta gränskontroller, men polisen har inte förändrat sitt arbetssätt, enligt Noa-chefen.

”Arbetat hårt”

Förändringen, säger han, ligger tretton år tillbaka i tiden. I oktober 2010 höjde Säpo terrorhotnivån från en tvåa, lågt hot, till den nuvarande trean, förhöjt hot.

– Då gick man från att det inte finns ett särskilt relevant hot till att det faktiskt gör det. Hotnivå tre har inneburit att vi har arbetat hårt med att höja vår förmåga, som var för låg 2010, till att i dag ha en förmåga som jag är trygg med.

Det handlar dels om att förhindra attentat, dels hantera dem om och när de väl sker. Det förstnämnda innebär bland annat att man tillsammans med Säpo ”spetsar till” underrättelsearbetet mot individer som betraktas som hot mot rikets säkerhet.

– Det kan handla om att återkalla vapenlicenser, begränsa företagsverksamhet genom stopp för handel med vissa varor eller generellt näringsförbud, eller att få någon utvisad eller dömd.

Yngre extremister

Polisen gör samma observation bland våldsbejakande extremister som inom gängkriminaliteten – aktörerna blir allt yngre.

– Men inom extremismen ser vi mer kopplingar till psykisk ohälsa. Unga, arga, frustrerade män som ser våld som ett sätt att förändra världen och sin situation. Det kan utmynna i en skolattack, eller i självskadebeteende.

Han beskriver extremistmiljöerna som två ”vågor”: en främre som bestämmer sig för att ta till våld, och en bakre som manar på. Rättsväsende och samhälle, säger han, har varit för alldeles för upptagna med de unga männen.

– I den bakre graden finns i högre grad tänkarna, äldre influerare och föräldrar, även mammor, som på olika sätt uppmanar och tydliggör ideal och förväntningar som yngre och vilsna pojkar svarar på.

Frodas i skuggsamhället

En viktig pusselbit handlar enligt Sjöberg om att trycka tillbaka skuggsamhället där människosmuggling, falska dokument, svart arbetskraft och oklara identiteter försvårar polisens arbete.

– Deras tillgång till pengar, vapen och utsatta människor frodas i skuggan. Mitt eget beteende med svart arbetskraft är kanske det mest verkningsfulla jag kan göra som enskild.

Vad gäller förmågor som krävs i samband med ett attentat, som att konfrontera gärningsmän, säkra brottsplatser och stoppa beväpnade personer på flykt har polisen enligt Noa-chefen gott om erfarenhet.

– Det får vi tyvärr träna på flera gånger i veckan eftersom det är samma arbetssätt som vid gängskjutningar med flyende gärningsmän.

TT: Hur väl rustad står svensk polis inför ett fortsatt ökat terrorhot?

– Vi vet vad vi behöver göra och vi har avsevärt bättre förmåga att göra det i dag än vad vi haft tidigare. Men ingen av oss kan garantera att det inte sker attentat.