Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Inget akut ryskt hot mot Sverige

Men växer Putins aptit så kan den bli det

Rysslands stormaktsambitioner sträcker sig just nu inte längre än de forna Sovjetrepublikerna.

Växer Putins aptit ytterligare kan den bli ett hot mot Sverige. Men i nuläget finns ingen anledning att oroar sig för någon rysk invasion.

Världen darrar och yrvakna svenska politiker vill plötsligt stärka försvaret efter att ha rustat ner det sedan Berlinmuren föll 1989 och Sovjetunionen kollapsade 1991. Så till den grad att till och med vår egen ÖB för något år sedan slog fast att Sverige kan försvaras i högst en vecka.

Aldrig har väl militären haft ett bättre läge att få extra anslag än nu.

Men något akut militärt hot mot Sverige finns inte. Tur är väl det eftersom försvaret knappast är något man bygger upp några veckor. Sverige måste bestämma sig för var den långsiktiga hotbilden ligger och anpassa sitt försvar efter det. Oavsett vem som för tillfället har makten i Kreml eller Washington.

Ingen hemlighet

I dessa dagar framstår Ryssland plötsligt som en allvarlig potentiell fiende men det är inget hot som är riktat direkt mot Sverige. President Putins långsiktiga strategi har inte varit någon hemlighet. Med kriget i Georgien 2008 markerade han att Ryssland inte accepterar att forna Sovjetrepubliker som är strategiskt viktiga för Ryssland hoppar över till väst och går med i EU och Nato.

Därefter har en kraftig upprustning av den ryska militären skett. Inget stort land har ökat sina försvarsanslag så mycket som Ryssland. Men det är från en låg nivå och det handlar än så länge i hög utsträckning om att byta ut gammal materiel mot modern.

USA la förra året 682 miljarder dollar på försvaret. Ryssland 90,7 miljarder.

Putin vill åter förvandla Ryssland till en stark militärmakt och en stormakt som går sina egna vägar. För det behöver han ha ett nära samarbete med de forna Sovjetrepublikerna. De bildar en ryssvänlig buffert mot omvärlden. De flesta av dessa republiker styrs av auktoritära ledare och samarbetar gärna med Putin. Några trilskas, däribland Ukraina.

Varningsklockor

Ukraina - en gång i tiden Sovjetunionens kornbod - är särskilt viktigt i Putins maktekvation.

Men ingenting tyder på att Putin för närvarande har större maktambitioner utanför före detta Sovjetunionen. Han har inte på något sätt försökt återta Polen, Tjeckien, Rumänien eller någon av de andra forna lydstaterna i Östeuropa.

Slutsats: Har du en gång varit Sovjetrepublik så bör varningsklockorna ringa. Annars kan du i närtid känna dig rätt säker. Särskilt om du är medlem av EU eller Nato.

Enda undantaget är möjligen de baltiska staterna där ryska påtryckningar och trakasserier förekommit.

Farligaste läget

Givetvis kan läget ändras. Putins aptit kan växa när hans stormaktsambitioner är fullbordade. Den kan växa om han ohotad kan annektera självständiga länder eller delar därav.

Putin är en auktoritär ledare men han är ingen galning. Han begriper att det finns en gräns för vad USA och EU kan acceptera innan de slår tillbaka.

Just nu ser det ut som han nöjer sig med att ta över Krim, permanent eller tillfälligt återstår att se. Om Putin haft ambitionen att invadera övriga Ukraina borde han redan ha gjort det. Nu har han gått miste on den viktiga överraskningseffekten, låtit Ukraina mobilisera sin armé och därmed starkt ökat risken för ryska förluster vid en attack.

Vilket inte hindrar att Europa befinner sig i den farligaste situation sedan kalla kriget med en potentiell konfrontation mellan USA och Ryssland bakom hörnet.