Så gör du när ditt barn är sjukt

Guide: Rekommendationer enligt 1177 Vårdguiden

I februari är föräldrar hemma med sina sjuka barn allra mest.

Många kommuner har egna riktlinjer kring hur länge barnet ska stanna hemma från förskolan och skolan, men så här säger 1177 Vårdguiden om vad som gäller vid olika infektioner.

 Så gör du vid influensa:

Influensa är en mycket smittsam virussjukdom som är vanligast under vinterhalvåret. Barnet behöver inte vara hemma för smittans skull. Hur barnet mår avgör om barnet behöver vara hemma.

 Så gör du vid förkylning:

Barnet behöver vara hemma om hen är trött, har feber och inte orkar vara i barnomsorgen eller skolan. Barnet ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.

 Så gör du vid magsjuka:

Barn ska vara hemma när de kräks eller har diarré. De kan gå tillbaka till förskola eller familjedaghem när de äter som vanligt och inte har kräkts eller haft vattentunn diarré under minst två dygn. Barn som går i skolan ska stanna hemma i ett till två dygn efter att de har blivit friska. Friska syskon och andra närstående behöver inte vara hemma i förebyggande syfte.

 Så gör du vid huvudlöss:

Om lössen har behandlats ordentligt enligt bruksanvisningen behöver barnet inte vara hemma. Det är bra att meddela barnomsorgen eller skolan om barnet har fått löss.

 Så gör du vid halsfluss:

Oftast beror halsfluss på streptokockbakterier och behandlas ofta med antibiotika. Om barnet har haft en infektion med streptokocker kan hen gå tillbaka till förskolan eller skolan tidigast efter två dygns antibiotikabehandling.

 Så gör du med RS-virus:

Infektioner med RS-virus är vanliga hos både barn och vuxna, särskilt under vinterhalvåret och kan vara allvarliga för barn yngre än ett år. Barn behöver inte vara hemma för smittans skull.

 Så gör du om barnet får springmask:

En parasit i tarmen som är vanligast hos barn. Oftast kliar det väldigt mycket i stjärten, framför allt på kvällen och natten. Barnet behöver inte stanna hemma.

 Så gör du vid svinkoppor:

Svinkoppor smittar så länge såren är fuktiga. Barnet bör vara hemma tills såren är helt torra.

 Så gör du vid vattkoppor:

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan när hen är feberfri och mår bra, och orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Barn brukar bli friska ungefär en vecka efter att symtomen har visat sig.

 Så gör du vid ögoninflammation:

Barn som har röda och lite kladdiga ögon på morgonen, men inte under resten av dagen, behöver inte vara hemma om de mår bra i övrigt. Men om barnets öga klibbar ihop och du måste torka var ur ögonen flera gånger per dag har barnet en kraftig ögoninflammation. Även om barnet mår bra i övrigt bör hen då vara hemma från barnomsorgen. Barnet kan gå tillbaka när den kraftiga inflammationen har läkt och ögat inte är varigt längre.

 Så gör du vid öroninflammation:

Barnet kan gå tillbaka till förskolan eller skolan efter att inte ha haft feber på ett dygn.

 Så gör du vid höstblåsor:

En virusinfektion som ger blåsor och sprids via hudkontakt. Hur barnet mår avgör om det ska stanna hemma. Barn som har blåsor, men som för övrigt är pigga och feberfria, behöver inte vara hemma.

 Så gör du vid femte sjukan:

En virussjukdom som är vanligast hos barn mellan två och femton år. Det smittar genom de droppar som sprids när någon hostar eller nyser. Symptom är utslag på kinderna, trötthet och feber. Barnet ska stanna hemma om hen har feber och kan gå tillbaka till förskolan eller skolan när hen varit feberfri ett dygn.

 Så gör du vid munsår av herpes:

Barnet behöver inte vara hemma för smittans skull.

 Så gör du vid scharlakansfeber:

En väldigt smittsam sjukdom hos barn som orsakas av streptokockbakterier. Barn med scharlakansfeber behandlas oftast med antibiotika i tio dagar.