Unik naturskog skövlas – för att bli Ikea-möbler
av Staffan Lindberg och Robin Lorentz-Allard
De stora urskogarna i bergen i västra Ukraina har kallats ”Europas lungor” – och är viktiga för att vi ska kunna stå emot klimatförändringarna.
Nu huggs de ner i allt snabbare takt.
Ikea vill vara världsledande inom hållbarhet.
Men Aftonbladet kan i dag avslöja hur den svenska möbeljättens underleverantör skövlar friska träd under förevändningen att de är sjuka eller döda.
VELYKY BYCHKIV/UKRAINA.
Ett våldsamt brak hörs djupt inne i den orörda skogen.
En hundra år gammal bok faller, slår runt, och rasar ner för den branta ravinen.
Trädet har fällts på falska grunder – och kan snart bli virke till en Ikea-stol, kan Aftonbladet avslöja.
Här skövlar Ikeas leverantör friska träd – under falska förevändningen att de är sjukaDet är den sista lördagen i november och startskott för julhandeln i Kungens kurva, utanför Stockholm.
Med skramlande vagnar väller kunderna ut ur det som tidigare var världens största Ikea-varuhus – men som den här hösten har bräckts av ett ännu större komplex i Manila, Filippinerna.
Platta paket med trämöbler lastas in i bagageutrymmen och upp på släpkärror, precis som på Ikeas mer än 400 andra varuhus runt om i världen.
Här är Ikeas svar: ”Vi accepterar inte olagligt trä”
Ikea har möblerat svenska hem i generationer och har en särskild plats i mångas hjärtan, med sin välkända design och sina pressade priser.
Under sin vandring genom det julskyltade varuhuset har Ikea-kunderna matas med glasklara budskap: att möblerna de köper inte bara är billiga utan också tillverkade på ett ansvarsfullt sätt.
Att det svenska jätteföretaget, i varje led, är hållbart.
Fyra veckor tidigare.
Morgondimman lättar över de skogsklädda bergen. Världen är guld och koppar, frosttäckta äppelträd och brusande vatten.
Här i Karpaterna, i gränslandet mellan Ukraina och Rumänien, finns några av Europas sista bevarade stora urskogar, där björn, varg och lo ännu strövar fritt.
Skogarna kallas ibland ”Europas lungor” och är kritiska för både den biologiska mångfalden och för att vi ska kunna stå emot klimatförändringarnas värsta följder.
Samtidigt utsätts de för allt värre intrång.
I Amazonas är det boskapsindustrin som driver skövlingen. I Sydostasien palmoljeplantagen.
Här, i Europa, är det jakten på timmer.
Under fjolåret, mitt under coronakrisen, gick nästan 80 000 hektar skog förlorade i Ukraina, enligt Global Forest Watch satellitanalys – en 76-procentig ökning jämfört med året innan.
Ikea försäkrar i sin hållbarhetsredovisning att man har nolltolerans mot olagligt trä.
Men i juni 2020 uppgav den brittiska miljöorganisationen Earthsight att det fanns oegentligheter hos Ikeas underleverantör i Ukraina. Skogsbolaget anklagades för att ha fällt träd under den så kallade tysta perioden på våren, då djuren får ungar och skogen enligt lag ska skyddas från störande intrång.
Ikea bestred anklagelserna, pekade på tvetydigheter i lagstiftningen och hävdade att deras underleverantörer agerat korrekt.
Ord stod mot ord och nyheten begränsade sig till enstaka notiser i Sverige.
Några månader senare nåddes vi av signaler om att något inte stämde.
Att det fanns ett betydligt större och mer utbrett problem, en bluff som gör det möjligt att avverka stora mängder trä olagligt.
Och att Ikeas underleverantörer än en gång var inblandade.
Hyrbilen färdas allt djupare in i dalgången. Träden klättrar upp på bergssidorna.
Det är här möblernas resa börjar.
Bakom ratten sitter Yehor Hrynyk, biolog och skogsexpert på en av landets mest respekterade miljöorganisationer, Ukrainian Nature Conservation Group i Kiev.
En ung mörklockig man, med saklig återhållsam röst, som har inventerat skogar över hela Ukraina.
Han kommer att följa med oss in i skogen. Bli vår vägledare, i jakten på sanningen.
Det senaste årtiondet har Ikea expanderat snabbt i världen. Och behovet av trä har fördubblats. Det finns beräkningar på att Ikea förbrukar ett träd i sekunden, dygnet runt, året om, för att tillverka sina möbler.
Det lokala skogsbolaget har fått namn efter den närmaste småstaden, Velyky Bychkiv. Det förvaltar cirka 50 000 hektar statlig skog och utgör en viktig rännil i Ikeas virkesflod.
Genom att begära ut offentliga handlingar från ukrainska myndigheter och söka information i exportdatabaser kan vi spåra möblernas väg härifrån.
Skogsbolaget säljer merparten av sin bok till det lokala möbelföretaget VGSM, den i särklass största kunden och arbetsgivaren i området. VGSM tillverkar i sin tur halvfärdiga stolar som exporteras över EU-gränsen till Rumänien, där de sätts samman till färdiga Ikea-möbler.
Av volymerna att döma kan vi slå fast att tusentals träd härifrån kommer att hamna i Ikeastolar i år. Enligt Earthsights rapport har de tidigare bland annat hamnat i de populära stolarna Terje och Ingolf.
Så här hamnar träden från Ukraina i Ikeas möbler
Vi viker in på en grusväg och når en samling stugor med pyrande skorstenar, som hämtade ur en sagobok.
Tuppar gal och en hund stryker runt. Det luktar svamp och höstfuktig jord.
Vid byns slut tar skogen vid. En man kommer mot oss. Köldröken väller ur munnen.
– Stopp, visa era tillstånd!
Yehor Hrynyk säger att det inte krävs papper för att vandra i statliga skogar i Ukraina. Skogvaktaren blickar åt höger och åt vänster.
– Fåglarna har fått ungar. De får inte störas, säger han till sist.
Vi påpekar det uppenbara, att han misstagit sig på årstiderna, men mannen framhärdar.
Tio minuter senare rullar en sönderrostad skåpbil in. Mykola Bochkor, områdeschef för skogsbolaget, betraktar oss under de gråbuskiga ögonbrynen.
– Jag visar er skogen, säger han kort.
Ukraina är ett land som plågas av mutor och korruption. Skogen är inget undantag. Varje dag, året om, huggs mängder av träd ner olagligt.
En EU-rapport från november 2018 återger siffror på att upp till 30 procent av all avverkning kan vara illegal. Det finns dem som tror att det handlar om ännu mer.
Metoderna varierar, men det är ett upplägg som ständigt återkommer.
För att ta hand om skogen på ett hållbart sätt har skogsbolaget en avverkningsplan, som godkänts av den regionala tillsynsmyndigheten och som styr var, när och hur träden får fällas.
Utöver det har skogsbolaget rätt att under vissa förhållanden ta bort angripna, sjuka, stormskadade eller brända träd. Något som på engelska heter ”sanitary logging” och på svenska skyddsavverkning.
I Ukraina har metoden kommit att missbrukas systematiskt.
Skyddsavverkning har blivit ett sätt att komma åt träd som annars inte skulle få fällas, i skyddade skogar och naturreservat, i unga skogar och längs vattendrag. Skogen kan kalhuggas mer och brukas hårdare.
Upplägget är både smidigt och så gott som riskfritt: huvudtillståndet delas ut av bolagets egen direktör, platserna ligger ofta otillgängligt och när träden väl är fällda och bortforslade återstår inga bevis.
”När man granskar användandet av skyddsavverkning i Ukraina blir det tydligt att de här reglerna också har varit en stor källa till korrupta handlingar”, står det i EU-rapporten från 2018.
Ikeas underleverantör, skogsbolaget Velyky Bychkiv, fäller angripna träd i en anmärkningsvärd takt. I fjol utgjorde skyddsavverkning 45 procent av all skog som fälldes, enligt bolagets egna uppgifter.
– Som alla ukrainska skogsbolag framställer man det som att man har exceptionella problem med barkborrar och skadesvamp. Det är inte sant. Små utbrott kan uppstå, men inte på den nivån, säger Yehor Hrynyk.
Angreppen på träden visar heller inga tecken på att avta. För närvarande planerar skogsbolaget att skyddsavverka nästan 200 hektar, utspridda på ett stort antal platser.
För att ta reda på hur träden mår har vi bestämt oss för att själva ge oss in i skogen. Eftersom vi inte är skogsexperter tar vi Yehor Hrynyk med oss.
Upplägget är enkelt: vi har slumpvis valt ut fyra platser där skyddsavverkning planeras, som vi ska besöka.
Nu sätter Yehor Hrynyk fingret på kartan för att peka ut den första för Mykola Bochkor.
Områdeschefens tunga kropp svingar sig förvånansvärt lätt upp för branta lerstigar och över porlande bäckar. Efter trekvarts stigning stannar han, stryker svetten ur pannan och pekar ut en vacker, orörd naturskog.
– Här är det.
Vi stämmer av mot koordinaterna i vår gps, konstaterar att vi har kommit rätt.
Åt alla håll syns bokträd i olika åldrar, rödmarkerade för att fällas.
Det är så tyst att man nästan hör löven falla.
I avverkningsanmälan påstås träden vara angripna av svampen honungsskivling, som ger upphov till vitröta. Yehor Hrynyk är skogsexpert med kompetens att identifiera angripna träd. Nu går han från träd till träd utan att finna vare sig svampar eller mycel. Eller andra tecken på angrepp, som avsaknad av löv eller döda grenar.
– Inget tyder på att de här träden mår dåligt.
Områdeschefen pekar med handen uppåt slänten.
– Vi har stormfällda träd en bit upp, säger han, trots att bolaget motiverar avverkningen med svampangrepp.
Men varför ska ni såga ner friska träd?
– Annars blir det inte lönsamt.
Områdeschefen skrapar kängan över en rot. Han har just erkänt vad som förefaller vara ett planerat brott mot landets skogslagstiftning – så sent som i fjol slog ukrainska myndigheter fast att friska och oskadade träd inte får fällas vid skyddsavverkning. Ändå tycks han mest förundrad över våra frågor.
– Det måste ju bära sig ekonomiskt.
Vi ser oss omkring. Snart upptäcker vi fler planerade överträdelser.
Yehor Hrynyk stannar till framför ett av flera träd med stora hål, som också rödmarkerats.
– Sådana här träd måste lämnas för ugglor och andra fåglar vid skyddsavverkning. Det står i lagen, säger han.
Yehor Hrynyk har stött på dussintals fall i Ukraina där skyddsavverkning har gjorts på ett olagligt sätt. Varje gång anmäler han de överträdelser han sett. Men inspektörerna är ofta gamla skogsvakter och bolagen blir vanligtvis varnade före kontrollerna.
När inspektörerna väl kommer ut har träden fällts och bara stubbarna återstår. Det är samma sak varje gång.
Andra överträdelser hamnar hos polisen. Det finns mängder av fall som rör skogsbolag som samverkat med myndigheter för att utverka falska tillstånd, där pengar betalats under bordet.
– Den vanligaste typen av olagligt fällda träd i Ukraina är sådana som det finns papper på, säger Oleksandra Hubytscka, vid antikorruptionsorganisation Nashi Groshi.
Nere i dalen har ett några bygubbar anlitats för bygga en träbro över bäcken. Den förra spolades bort i översvämningarna sommaren 2020, de värsta i mannaminne. Skövlingen gör att marken blir allt sämre på att hålla tillbaka vattnet. Allt medan extremregnen förvärras i klimatförändringarnas spår.
Yehor Hrynyk har ännu inte fyllt trettio. Ändå har han sett naturen förändras med egna ögon: kalfjällsgränsen, som klättrat allt högre. Alpängarna som stegvis försvinner.
Och ovanpå det: det allt intensivare skogsbruket.
– Det ena driver det andra. Min åsikt är att skogen befinner sig på gränsen till kollaps, säger han.
Ciprian Galusca, koordinator för skogsfrågor på rumänska Greenpeace, pekar på att den storskaliga avverkningen förstör björnarnas och lodjurens livsmiljö.
– Vi borde göra allt för att skydda de här ekosystemen. Tyvärr går utvecklingen åt motsatt håll.
Områdeschefen har ett annat perspektiv. Valmöjligheterna i bergsbyarna är få, berättar han innan vi skiljs åt. De tre döttrarnas makar har alla tvingats ta jobb i Tjeckien.
– Utan skogen måste vi alla flytta.
På väg till nästa plats passerar vi ett högtidlig sten. Detta är Europas geografiska mittpunkt, förkunnar skylten.
Känslan som tränger sig på är en annan.
Av utkant, periferi.
Vi tar oss uppåt, över en prasslande matta av fallna löv, genom en spillra av den typen av lövskogar som en gång täckte stora delar av Europa. Inga vakter syns till.
Vandringen är ansträngande, men med hjälp av de exakta koordinaterna från skogsbolagets avverkningsplan går vi inte vilse.
Efter en och en halv timme, och fyrahundrafemtio höjdmeters stigning, är vi framme. Området som ska avverkas är lite mer än hundra meter långt och ungefär lika brett. Bokträdens ljusgrå stammar skjuter spikrakt upp, tjugofem, trettio meter.
Lövverket är en mosaik av höstfärger.
– Det är så här en riktigt fin och ekologiskt värdefull skog ser ut, säger Yehor Hrynyk.
Inte heller här ser vi spår av svampangrepp eller andra sjukdomar.
En hackspett slår mot ett träd, ovetande om den väntande avverkningen.
Att som aktivist ta strid för skogen är att förklara krig mot mäktiga och hänsynslösa krafter.
I Ukraina är det allt annat än riskfritt.
En julimorgon 2018 blir aktivisten Kateryna Gandziuk, som granskat ett statligt skogsbolag i södra Ukraina, angripen på väg till sin bil.
En man i svarta kläder kastar nästan en liter svavelsyra över hennes ansikte och kropp. Efter tre månader på sjukhus dör hon.
Den tredje platsen ligger bara 400 meter bort. Vi rör oss under träden.
Stannar, spänner öronen.
Något river genom stillheten.
Ljudet av motorsågständer i frisk, växande bok.
Avverkningen är redan i full gång. Det handlar om kalhuggning. Allt ska bort.
Vi närmar oss försiktigt. Om vi upptäcks kommer arbetet avbrytas och vi riskeras att köras bort. Vi duckar bakom en rotvälta.
Det luktar sågspån och sav. Nyfällda träd.
Kalavverkning kan enligt ukrainsk lag tillåtas om alla träd visar tecken på att vara sjuka eller döda. Även om vi inte kan granska träden på nära håll är det uppenbart att så inte är fallet.
I reklamen pekar Ikea gärna på att trät i möblerna är certifierat av Forest Stewardship Council, FSC, en internationell organisation som ska garantera såväl hållbart som säkert skogsbruk. På FSC:s reklambilder jobbar skogsarbetarna i moderna skyddskläder.
Mannen framför oss arbetar ensam och oskyddad på den branta sluttningen. Utan varken skyddskläder eller hjälm.
Skogsarbetaren tar en paus, klunkar i sig något från en flaska. Så sätter han igång igen.
Det fräser när motorsågen arbetar sig in i ännu en reslig frisk bok, som ser ut att vara runt 100 år.
Med ett våldsamt brak störtar trädet nerför den branta ravinen.
Snabbt kvistar han av trädet. Så ger han sig på nästa.
Gränsen mot EU-landet Rumänien skär genom dalen, bara någon mil bort. På andra sidan finns en sammankopplad jätteekonomi, i behov av att ställa om.
Trä kan ersätta såväl plast som fossila bränslen och hjälpa oss att rädda klimatet. Men någonstans måste allt hämtas ifrån.
Vi når den fjärde platsen i eftermiddagssolens sista timme.
Två män kommer gående med motorsågar på axlarna, bolmandes på varsin cigarett. Den ene visslar.
Arbetsdagen är slut och de ställer inga frågor.
Efter bara tio minuters stigning är vi framme. Platsen har redan hunnit avverkas till hälften. Fällda bokträd ligger kvar, i väntan på att Ikeas underleverantör ska forsla bort dem.
Några tecken på svampangrepp går inte att se, i vare sig snittytor eller i stammar eller löv.
Djupa hjulspår avslöjar hur tunga maskiner gått över det intilliggande vattendraget, i strid med ukrainsk miljölag. Bäckfåran har rivits upp och vattnet färgats mjölkaktigt ljusbrunt.
Yehor Hrynyk skakar på huvudet.
– Det är så långt ifrån hållbart skogsbruk man kan komma.
Nästa dag möter vi skogsmästaren som är ansvarig för den här sektorn. Vi frågar honom varför han skyddsavverkar friska träd.
Skogsmästaren, som inte vill uppge sitt namn, fnissar till.
– Det är som när du går till doktorn. Du kan se frisk ut på utsidan. Sedan säger han att du är sjuk i alla fall…
Han avbryter sitt resonemang. Fäller ner blicken, sparkar i väg en liten sten. Något gömmer sig mellan orden.
Ikeas underleverantör planerar just nu skyddsavverkning på 249 platser. Vi har besökt fyra av dem, slumpvis utvalda.
På var och en har vi stött på till synes friska träd som ska fällas inom kort eller redan har fällts.
Ingenstans tecken på angrepp.
Yehor Hrynyk tänker anmäla det vi har sett till Ukrainas miljöinspektion, även om han vet att det inte blir några påföljder.
Taket på det statliga skogsbolaget Velyky Bychkivs huvudkontor är mörkgrönt och spetsigt, som om det ville efterlikna det omgivande landskapet.
Vi har sökt direktören Yurij Mihailovic vid upprepade tillfällen och lämnat meddelanden. Nu förklarar vi vårt ärende för sekreteraren: att vi vill veta vilka varför han skriver under tillstånd till att skyddsavverka friska träd. Hon går undan för att ringa ett samtal. Efter ett tiotal minuter återkommer hon.
– Direktören är bortrest resten av veckan.
Och vice direktören?
– Han har ledigt… av familjeskäl.
Vi lämnar visitkort och får ett löfte om att bli uppringda. Men ingen återkommer.
Ett femtiotal meter upp, på samma gata, ligger det privata möbelföretaget VGSM, nästa steg i Ikeas leverantörskedja.
Svart rök pustar ur skorstenen. Inne på den jättelika gårdsplanen vilar travar med timmer i väntan på att sågas upp och förvandlas till halvfärdiga möbler för export.
Möbelfabriken byggdes på 1990-talet för Ikea och ägdes fram till utförsäljningen 2008 av dotterbolaget ”Swedwood”, enligt lokala medier.
Den svenska möbeljätten förblir den i särklass viktigaste kunden.
Företagets nuvarande vd Iryna Matsepura har på förväg begärt att vi ska redogöra för varje enskild fråga vi tänker ställa. Nu uppger vakten att hon ändå nekar till en intervju. Den högsta chefen skickar senare ett sms, där hon talar om sina tidigare dåliga erfarenheter av medier:
”Företaget har fattat ett beslut att minska våra besökande gäster. Vi räknar med att situationen förbättras när alla slutar att attackera skogs- och träindustrin.”
Vi fastnar i en korsning, medan vi väntar på att en hästtransport ska passera.
Några skolbarn sneddar över vägen, på väg till den rostiga och förfallna lekplatsen på andra sidan.
Den som kontrollerar skogen kontrollerar också det omgivande samhället.
Ukrainas unga hålls kvar i fattigdom – medan pengarna strömmar ur landet och träden förvandlas till möbler i platta paket.
Fotnot: Fyra veckor efter Yehor Hrynyks anmälan genomför Ukrainas miljöinspektion en kontroll av plats 1, 2 och 3. Inspektörerna konstaterar att plats 1 och 3 redan hunnit huggas ner och att lagligheten därför inte kan kontrolleras medan löven hunnit falla på plats 2 och inga slutsatser om trädens hälsa där kan dras.
PLATSER SOM BESÖKTES I ”IKEA-SKOGEN”
Plats 1
Koordinater: 47.985668, 24.239284
Skogstyp: Naturskog bestående av framför allt bok
Storlek på avverkning: 1,8 hektar, selektiv fällning
Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). Vi granskar ett tiotal träd märkta för avverkning, utan att se spår av angrepp. Träd med håligheter märkta för avverkning.
Tänkbara lagbrott:
- Friska träd ska fällas. Ett brott mot paragraf 12 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.
- Träd med stora håligheter ska avverkas. Överträdelse av paragraf 26 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.
Plats 2
Koordinater: 47.971611, 24.107972
Skogstyp: Naturskog bestående av bok, ask och gran
Storlek på skyddsavverkning: 1,5 hektar, selektiv fällning
Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). Vi granskar ett tiotal träd märkta för avverkning, utan att se spår av angrepp.
Tänkbara lagbrott:
- Friska träd ska fällas. Överträdelse av paragraf 12 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.
Plats 3
Koordinater: 47.968001, 24.110496
Skogstyp: Naturskog bestående av bok, ask och gran
Storlek på skyddsavverkning: 1,0 hektar, kalavverkning
Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). På grund av pågående avverkning är det svårt att granska träden på nära håll. På avstånd ser de livskraftiga ut.
Tänkbara lagbrott:
- Friska träd ska kalhuggas. Överträdelse av paragraf 27 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.
Plats 4
Koordinater: 48.074253, 24.081857
Skogstyp: Naturskog bestående av bok
Storlek på skyddsavverkning: 1,5 hektar, selektiv fällning
Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). Merparten av träden har redan hunnit fällas. Vi granskar ett tiotal träd märkta för avverkning, utan att se spår av angrepp. Hjulspår visar hur bäcken korsats av tunga maskiner.
Tänkbara lagbrott:
- Friska träd ska fällas. Överträdelse av paragraf 12 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.
- Skogsmaskiner har kört över vattendrag. Överträdelse av bland annat paragraf 40 i Ukrainas vattenlag.
Ikea och skogsskövlingen i Ukraina
