32 döda i fjällen på sex år – det är farligast

Snöskoteråkning sticker ut som den klart farligaste aktiviteten i de svenska fjällen. 21 personer har omkommit och 61 har skadats svårt i skoterolyckor de senaste sex åren.

Inspiration från sociala medier kan locka till farligare körning.

– Man söker utmaningar och spänning, säger Per-Olov Wikberg, samordnare i Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Vårvintersolen får fjällandskapet att gnistra och under påskhelgen är det högsäsong i de svenska fjällen. Samtidigt pekar fjällsäkerhetsrådet på farorna.

32 dödsolyckor

Under åren 2018–2023 omkom 32 personer i samband med friluftsaktiviteter i svenska fjällkommuner.

Näst efter snöskoterolyckor skördar offpiståkning på skidor flest liv. Fem personer har omkommit i sådana olyckor de senaste sex åren, varav en var lavinrelaterad.

– De som omkommer och skadas i offpistskidolyckor och snöskoterolyckor är oftast ganska vana. De söker upp en terräng som kan vara farlig, säger Per-Olov Wikberg.

Han pekar på två motsatta trender.

Bland snöskoterförarna ses en striktare attityd till alkohol och samtidigt har hjälmkrav införts och fler har gått förarbevisutbildning. Den långsiktiga trenden är att färre omkommer i snöskoterolyckor. Å andra sidan är det fler som söker sig till friåkning i brant terräng.

– Att åka i en ospårad, brant sluttning är det många som drömmer om och det speglas i sociala medier att det är fantastiskt, säger Per-Olov Wikberg.

Motsatta trender

Den vanligaste olyckstypen med snöskoter är påkörning av träd eller stenar. Då är hastigheten avgörande för hur illa det går. I friåkning är risken att man välter med skotern och får den över sig.

I 13 procent av dödsolyckorna med snöskoter den senaste tioårsperioden var drunkning det som orsakade förarnas död.

För offpiståkningen på skidor finns också två motsatta trender. Å ena sidan verkar fler ta hänsyn till lavinfaran, å andra sidan finns det även här tendenser till större risktagande, exempelvis när det gäller att hoppa från höga klippor.