Myten om slappa Grekland?: ”Lyssnar på all propaganda”

Patrik Lundberg

Grekerna slappade sig in i krisen.

Den föreställningen har blivit sanning i norra Europa. Men stämmer det?

– Européerna lyssnar på all propaganda, säger George Zymarkis, 79.

Krisen i Grekland är hett nyhetsstoff världen runt - och särskilt i norra Europa frodas en lång rad berättelser om de genomlata grekerna. Men långt från allt som sägs är sant.

Myt 1 : Grekerna gick i pension vid 50 års ålder

Sanning: Precis som i Sverige har Grekland många förtidspensionärer. Men 2009 låg den genomsnittliga pensionsåldern på 61,5 år. Samtidigt låg snittet i Europa på 61,1 år. Problemet i Grekland var skattesystemet, som gjorde att staten bara fick in en bråkdel av sina tänkta inkomster. Pensionssystemet blev underfinansierat, och Grekland tvingades låna pengar för att betala ut bland annat pensioner.

Nu köar Greklands pensionärer utanför bankerna.

De ska ta ut sin dagsranson på 120 euro. Dealen  blev verklighet under natten till onsdagen och gäller barat i tre dagar. Sedan sänks summan till 60 euro per dag.

– Lyssna här nu. Jag jobbade tills jag fyllde 77. Många greker jobbar hårt och har till och med två arbeten, säger George Zymarkis, 79.

Den forne konstnären skrattar åt påståendet att grekerna går i pension vid 50 års ålder.

– Européerna lyssnar på all propaganda. De borde flytta hit och lära sig. Historiskt sett har vi alltid löst våra problem. Vi kommer att klara oss.

Myt 2: Greklands offentliga sektor var för stor

Sanning: De offentliga utgifterna i Grekland låg år 2005 på 44,6 procent av BNP. Vilket till och med var några procentenheter lägre än snittet i Eurozonen. Dessvärre fanns en utbredd nepotism hos båda de tidigare stora partierna, Pasok och Nea Dimokratia (Ny Demokrati) Oavsett  vilket som satt vid makten kunde offentliga tjänstemän ofta uppbära lön utan att ens infinna sig på arbetsplatserna.

 När vi träffar Maria Kaderaki, 32, på Syntagmatorget har premiärminister Tsipras precis avslöjat att folkomröstningen på söndag blir av. Maria Kaderaki blundar inte för krisen, men hon tycker att den så kallade trojkans krav är för högt ställda.

– Grekland har skulder och vi vill betala tillbaka. Men vi behöver mer tid, säger hon.

Själv jobbar hon för ett internationellt företag inom den privata sektorn.

– Jag har tur som har ett bra jobb, men min pappa och min bror har det inte lika bra. Min bror är 18 år och funderar på att flytta utomlands. Ungdomarna här har ingen framtid, säger Maria Kaderaki.

  Myt 3: Grekerna fick 14 månadslöner om året

Sanning: Det stämmer att grekerna fick, och fortfarande får, runt 14 lönekuvert om året. Men årsinkomsten är inte högre för det: lönen betalas bara ut vid fler tillfällen. Företagen håller inne på en del av lönen varje månad och delar i stället ut de innestående pengarna som en julklapp eller påskpresent. Samma system återfinns i en rad andra länder.

Johnny och hans kompisar sitter och grillar vid Atens strandremsa. Han skrattar åt norra Europas okunskap om grekerna.

– Att vi hänger på stranden, grillar och har kul på kvällen betyder inte att vi är lata, säger han och fortsätter:

– Jag säljer knark. Haha, nej det gör jag inte. Jag jobbar på en bensinmack.

Myt 4: Grekerna var lata och jobbade färre timmar än andra européer

Sanning: År 2011 var en genomsnittlig grekisk arbetsvecka 42 timmar lång. Samma siffra i Sverige vid den tidpunkten: 36,5 timmar. Både före och efter krisen har grekerna jobbat cirka 2 100 timmar om året. Snittet för OECD-länderna ligger på cirka 1 800 timmar. Grekerna jobbar alltså mer än medborgarna i de flesta andra i-länder och mest av alla länder i Europa.

Thomas Zakos, 61, står och njuter av den grekiska solnedgången. Han spelar grekisk popmusik på nattklubbsvolym och drar rövarhistorier för sina vänner.

Livsnjutare? Ja.

Glidare? Inte en chans.

– Nej! Jag är inte lat. Sju dagar i veckan står jag och sliter i trädgården. Från fem på morgonen till två på eftermiddagen. Det kallar jag inte för lathet, säger han.

Källor: Eurostat, OECD, Office for National Statistics, Forbes