GW: Stort mörkertal av styckmord
Uppdaterad 2013-09-15 | Publicerad 2013-09-14
Styckmord är svårare att lösa, visar Aftonbladets granskning.
Polisen klarar upp nio av tio mord – men bara 60 procent av fallen där kroppen styckats.
– Dessutom lyckas många med att undanröja kroppar som aldrig dyker upp. Därför kan man räkna med ett stort mörkertal av styckmord, säger kriminologen Leif GW Persson.
I lördags hittades dykare en styckad, paketerad kropp på 14 meters djup vid Saltö utanför Strömstad. Offret är en oidentifierad man, som ska obduceras på fredag.
Det är det 55:e kända svenska styckmordet sedan början av förra seklet. Sedan tidigare 20 av dem hittills olösta.
Bara under 2000-talet skedde 25 styckmord och av dem är tio fortfarande ouppklarade.
62 procent har klarats upp
Eftersom antalet fall är relativt litet är det vanskligt att resonera statistiskt. Men det tycks vara svårare att lösa just styckmord jämfört med andra mord.
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, skedde 883 fall av dödligt våld mellan 2003-2012. Av dem klarades 768 upp. Det betyder att 87 procent av mord och dråp generellt klaras upp, medan endast 60 procent av 2000-talets styckmord lösts av polisen.
Av alla styckmord sedan början av 1900-talet har endast 62 procent lösts.
”Svårare när kroppen är styckad”
I Stockholm utreds just nu två styckmordsfall: ett vid Slussen 2005 och ett i Alby 2007. Cold case-gruppen ska utreda sex äldre fall under ledning av Bertil Sahlin.
– Det är generellt svårare då kroppen är styckad. Det försvårar identifiering av offret, fastställande av dödsorsak och brottsplats. Det fördröjer vårt arbete.
Kriminologen Leif GW Persson påpekar att jämförelsen med mord och dråp generellt kan bli skev.
– Sett till spaningsfall är uppklarningsstatistiken ungefär densamma. Men det stämmer att utredningsarbetet försvåras av de anledningar Sahlin tar upp.
Kvinnor – ytterst sällsyna
Samtidigt kan styckning ha spaningsmässiga fördelar, enligt GW Persson.
– Det är oftast en relation mellan offer och gärningsman när det gäller styckmord. Om offret är en kvinna är det oftast hennes man eller sambo eller en älskare som haft ihjäl henne. Är offret en man är han själv oftast kriminellt belastad, och har blivit dödad av en annan man. En kvinnlig gärningsman i styckmord är ytterst sällsynt. Det är en ansenlig åtgärd att stycka någon.
Han tar också upp att avsikten med en styckning oftast är att förenkla transport och att röja undan kroppen. Många lyckas också, troligen.
– Det finns nog ett stort mörkertal när det gäller styckmord. På tio styckmord som upptäcks finns nog ett antal som aldrig kommer fram.
Han får medhåll av kriminologen Mikael Rying:
– Av alla de runt 7 000 personer som anmäls försvunna hittas omkring hälften. En handfull misstänks vara mördade, så Leif GW Perssons hypotes är naturligtvis fullt rimlig.