Blää – låt oss stoppa skiten

Östersjön har börjat blomma. Men det är inga blommor vi vill ha. Med stigande temperatur och rekordhöga halter av fosfor och kväve är det risk för riklig algblomning i sommar.

I dag startar Aftonbladet tillsammans med Världsnaturfonden en kampanj för att minska övergödningen i Östersjön. Övergödningen, som stöds av våra skattepengar och EU:s jordbruksstöd, är en av de främsta orsakerna till algblomningen.

Du kan visa ditt engagemang för att rädda Östersjön genom att skicka ett sms (hur du gör ser du längst ner på sidorna).

Du betalar 1 800 kronor om året till bönderna runt Östersjön.

För det får du algblomning, syrefattiga bottnar och döende fiskar.

– Stoppa pengarna till jordbrukets miljöförstöring, kräver Världsnaturfondens generalsekreterare Lasse Gustavsson.

Omkring en miljon ton kväve och 350 000 ton fosfor från trafik, industrier, jordbruk och avlopp hamnar i Östersjön varje år. Hälften av utsläppen kommer från bönderna.

Havering av utsläpp

–Det krävs dramatiska nerskärningar, bönderna måste mer än halvera sina utsläpp, säger Världsnaturfondens generalsekreterare Lasse Gustavsson.

Då skulle algblomningen – det stora hotet mot svenskens badsemester – minska.

– Det finns mycket större motiv än att rädda sin semester, men det är klart att det är viktigt, säger Lasse Gustavsson, som själv drabbats

av alger under

familjesemestrarna på Österlen.

–Vi brukar ofta vara där på somrarna. Då väljer vi strand utifrån algrapporterna, förra året klarade vi oss med tio, tolv kilometers marginal. Andra år har vi ibland avstått från att bada. Det kändes inte alls kul, säger han och minns hur tråkigt det var för barnen Sunna, i dag 13, och Frej, 10.

Han är övertygad om att den turistnergång som drabbat Gotland beror på de senaste årens algblomningar.

Lasse Gustavsson är mycket medveten om att även om jordbruket mer än halverar utsläppen, så tar det många år innan Östersjön tillfrisknat.

– Vi tror att det handlar om 50 år. Men gör vi inget nu blir det ännu värre, säger han.

Att det tar så lång tid beror på att det i dag finns väldiga historiska lager av fosfor och kväve på land och i Östersjön.

Under ett enda år kan 100 000 ton fosfor stiga upp från havets botten, fosfor som i form av fosfat göder algblomningen vid havsytan. Ju mer syrebrist som råder på havets botten, desto mer fosfor stiger upp till ytan.

– Det första vi måste göra är att få stopp på tillflödet av fosfor och kväve, sen måste vi hitta en lösning på problemet med havsbottnen, säger Lasse Gustavsson.

Måste sluta mata monstret

Bönderna i Östersjöstaterna får varje år 11,6 miljarder euro i jordbruksstöd från EU, omkring 107 miljarder svenska kronor. En svensk skattebetalare med en månadslön på 22 000 kronor bidrar med 1800 kronor.

–Vi måste sluta använda våra skattepengar till att mata monstret, att göda övergödningen, säger Lasse Gustavsson.

Världsnaturfonden kräver nu att EU-stödet inte längre ska gå till konstgödsel och grisfabriker, utan att pengarna ska kopplas

till ett hållbart jordbruk och miljöskyddande åtgärder, till exempel satsningar på våtmarker. Utsläppen ska också hejdas genom höjda skatter på handelsgödsel.

Bönderna är delvis överens med Världsnaturfonden.

– Det känsliga för oss är om skatten på handelsgödsel bara höjs i Sverige. Om det däremot gäller alla bönder kring Östersjön är det lättare att acceptera, säger Markus Hoffmann, vattenansvarig på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.

Många politiker är i dag överens om att EU:s jordbruksstöd måste förändras. Men i länder som Frankrike och Polen är motståndet starkt.

Målet för den kampanj som Världsnaturfonden nu drar i gång i samarbete med Aftonbladet är att öka trycket på politikerna i EU.

–Kampanjen sätter press på Fredrik Reinfeldt när han diskuterar med andra statschefer. Han kan säga är att ”vi ska inte ha några jordbruksbidrag som bryter mot miljölagstiftningen”, säger Lasse Gustavsson.

–I dag finns inga krav på bonden som får stöd att leva upp till miljölagstiftningen, till exempel vatten- och nitratdirektiven.

Det stora bekymret är inte de svenska bönderna, utan polackerna. I dag är deras jordbruk dåligt utvecklat. Om deras produktion börjar se ut som vår blir det rena katastrofen för Östersjön, säger Världsnaturfondens generalsekreterare.

Stoppa algblomning – skicka ett sms

Joachim Kerpner