Larmet: För låga begåvningskrav på blivande poliser
Får mothåll: ”Låter otroligt konstigt”
Uppdaterad 2022-05-19 | Publicerad 2022-05-18
Polisstudenter som fuskar, måste äta psykofarmaka för att klara vardagen, och inte kan utläsa sitt eget personnummer.
En lärare vid polisutbildningen i Södertörn larmar om framtidens poliser.
”Vi kommer att få poliser som jobbar under straffansvar med så låg begåvningsnivå att de inte skulle få göra värnplikten”, skriver Johan Siverland i Polistidningen.
Vilka poliser vill vi ha? Det frågar sig Johan Siverland, polisinspektör och lärare på polisutbildningen vid Södertörns högskola, i ett uppmärksammad debattartikel i Polistidningen.
Han understryker att de allra flesta polisstudenter är ”gedigna unga män och kvinnor” som han gärna skulle ha till kollega.
”Men det finns också studenter som ertappats med att fuska, som måste äta psykofarmaka för att klara vardagen och som visar upp sina egna körkort och frågar hur man vet vilka siffror som är personnumret. Studenter som under övning, mer än halvvägs in i utbildningen, skjuter en ”berusad man” som inte vill lämna ifrån sig sin spritflaska”, skriver Siverland.
Nuvarande antagningskrav och rutiner kommer leda till poliser utan tillräckliga kunskaper, larmar polisläraren.
”Ligger under normalbegåvning”
En som delar bilden är Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet. Hans forskningsrapport ”Sätta hårt mot hårt” från 2018 tar upp dessa frågor.
– Då intervjuade jag polislärare och poliser i yttre tjänst, som sa att det finns väldigt bra poliser som kommer ut, men också sådana som är superdåliga och som Polismyndigheten bara vill få igenom får att komma upp i ett visst antal. Och att problemet har ökat, säger Stefan Holgersson.
Ytterst riskerar detta att leda till att människor skjuts till döds under polisinsatser.
– Poliser har väldigt stor möjlighet att agera utan att det är juridiskt straffbart. Det blir ett problem när man har människor med dåligt omdöme, för om polisen hamnat i en nödvärnssituation kommer den inte att fällas juridiskt – men det kanske var polisen själv som bidrog till att situationen uppstod, säger Stefan Holgersson.
Polisutbildningen har ett begåvningstest med skalan 1 – 9. År 2016 sänktes resultatkravet för att kunna gå vidare i processen, från 4 till 3.
– Man ligger ju under normalbegåvning nu. Och det krävs ju ganska mycket av en polis ute, nu för tiden. Det är väldigt mycket att hålla reda på.
– Det som händer är att det kommer vara ett ökat antal poliser som beter sig på ett sätt som övriga poliskåren kommer lida för. Att agg och hat ökar, vilket kan leda till den typ av angrepp som skedde vid påskupploppen, fortsätter Stefan Holgersson.
Får mothåll: ”Låter otroligt konstigt”
Ola Kronkvist, lektor i polisvetenskap, som utbildar poliser vid Linnéuniversitet, håller däremot inte med om debattartikelns innehåll.
– De exempel han tar upp, sådana har jag aldrig sett. Att någon inte skulle kunna identifiera sitt eget personnummer, eller vill skjuta en berusad person som inte vill ge från sig flaskan, det låter otroligt konstigt i mina öron.
Linnéuniversitetet har dock haft ett ökat antal disciplinärenden och lämplighetsärenden på senare tid. Men Kronkvist menar att det inte behöver bero på att polisstudenterna blivit mindre lämpliga, utan det även kan bero på en lägre medelålder, pandemieffekter och att rapporteringen blivit mer träffsäker.
En olämplig polisstudent kommer att ha mycket svårt att ta sig igenom polisutbildningen, menar Kronkvist.
– Sedan finns dessutom aspirantutbildningen där man ju ser om aspiranterna kan omsätta teori till praktik på ett lämpligt sätt, om de fungerar i arbetslag, och hur deras rättsmedvetande är när de väl sitter i bilen och hanterar skarpa ärenden. Där faller några ifrån varje termin. Men den absoluta majoriteten gör en utmärkt aspirantutbildning och blir bra poliser sedan.
Sophie Willander, ordförande för polisförbundet i region Syd, tycker att de allra flesta polisstudenter håller en bra nivå, men att det bör ställas högre krav på blivande polisstudenter.
– Han belyser ett bekymmer, givetvis. Antagningskraven till polisutbildningen har varit under lupp i många år, de har förändrats, och det finns definitivt en känsla av att antagningskraven har sjunkit. Att det är lättare och lättare att bli polis, säger Sophie Willander.
Handledarna är ”alldeles för unga”
Hon håller med om att det finns ett högt tryck på att få in nya poliser i verksamheten. Ett annat problem hon ser är att instruktörer som ska handleda aspiranterna ofta själva är alldeles för unga och oerfarna.
– I lite för stor utsträckning är de alldeles för unga i sin egen tjänst, för att utbilda. Där är inte många med många års erfarenhet till exempel i ingripandeverksamheten.
Johan Siverland säger att han fått väldigt bra bemötande på sin debattartikel, bland annat från studenter som uppskattat att frågan lyfts.
Kärnproblemet är att studenter som såväl polislärare, studiekamrater och den första HR-instansen tycker är olämpliga ändå får fortsätta – efter beslut från Polismyndighetens HR-avdelning eller personalansvarsnämnd, beskriver Siverland.
– Det förekommer också att lärare undviker att ställa tillräckliga krav, exempelvis genom att rätta eller bedöma ”snällt” för att se till att student X blir godkänd.
Aftonbladet har sökt Polismyndigheten, utan resultat.