Habib, 23, utvisades från Sverige – nu är han fast i Kabul
Sköts med tre skott: Om talibanerna tar över är jag död
Uppdaterad 2021-08-15 | Publicerad 2021-08-10
Habib, 23, utvisades från Sverige till Afghanistan förra året.
Från sitt rum i Kabul ser han hur talibanerna för var dag som går stärker sitt grepp om landet.
Nu är han en av alla de afghaner som försöker fly landet.
– Jag är livrädd. Varje morgon när jag vaknar är jag bara glad att jag fortfarande lever, säger han.
Efter att USA och Nato dragit tillbaka sina trupper har talibanerna inlett en våldsam offensiv. Den islamistiska rörelsen kontrollerar stora områden på landsbygden och de senaste dagarna har de tagit över sex provinshuvudstäder.
Habib, 23, följer de våldsamma striderna i landet från sitt rum i huvudstaden Kabul. På nyhetssändningar och via Whatsapp uppdateras han om vad som pågår där talibanerna har tagit över.
– Massa människor har dödats. Vänner skickar bilder till mig på hur de dödar barn och äldre eller personer som jobbat för staten, berättar han när Aftonbladet når honom på telefon.
Hör explosioner
Habib kom till Sverige under flyktingkrisen 2015 men utvisades till hemlandet i juni förra året. Men Kabul är en av de städer som fortfarande kontrolleras av den afghanska regeringen. Trots det började något kännas annorlunda i staden för en månad sedan, berättar han.
– Tidigare var det mer som en vanlig stad. Visst, det var en del explosioner och sånt men det var ändå mycket folk ute på stan. Nu är det inte så. Man ser överallt hur rädda människor är, berättar han.
Han har inte lämnat sitt hem på en månad. Om nätterna hör han explosioner och skottlossningar utanför.
– Jag är livrädd. Varje morgon när jag vaknar är jag bara glad att jag fortfarande lever, säger Habib.
Rädda för att gå ut
Andra vittnar om att flickor är rädda för att gå ut i huvudstaden. När han pratar med vänner tror många att talibanerna kommer fortsätta sin offensiv och att de tillslut fäller regeringen i Kabul. Något som också bedömare tror kan hända.
Nyligen mördades den afghanska regeringens högsta presstalesperson.
– Det är inte krig i Kabul nu, men de är runtomkring och det finns talibaner i staden.
Som ateist, icke-troende, har han blivit hotad och misshandlad för det. För två månader sedan sköts han i benet.
– Jag står för mina åsikter, jag går inte till moskén och gör sånt som muslimer gör. Jag är ateist och kan inte vara något annat, men många accepterar inte det.
Sköt med tretton skott
Han vet inte om skyttarna var talibaner, men han är övertygad om att han sköts för att han inte är troende muslim.
– De sköt tretton skott, men bara tre träffade. De som sköt ville verkligen döda mig.
– Tar talibanerna över är det kört för mig, hundra procent.
Rädslan över att talibanerna återigen ska lyckas införa sitt skräckvälde är stor. Från vänner som är fast i talibandominerade områden får han rapporter om vad som händer, det urskillningslösa dödandet av civila men också det nya styret.
– De måste ge talibanerna mat, betala pengar och de kontrollerar vad man har på sig. Man får inte spela musik längre. Mina vänner säger att de inte lever längre, de bara andas.
Försöker fly till Sverige
UD har uppmanat alla svenskar på plats att lämna landet på grund av de snabbt upptrappade striderna och talibanernas offensiv. Migrationsverket har tillfälligt stoppat utvisningar till landet.
Människor i talibanockuperade områden har flytt. Habib berättar att många tagit sig till Kabul där de bor i tält på gatan. Enligt FN-organet UNHCR har andelen civila offer i striderna ökat med nära 30 procent de senaste tre månaderna. Han uppskattar att 270 000 tvingats på flykt inom Afghanistan sedan januari. Många försöker fly landet helt.
De som kan flyr luftvägen, andra betalar smugglare för att ta sig landvägen till grannländerna.
– De som inte har pengar har inget annat val än att stanna.
Habib är en av alla som vill fly och den familj han bodde hos under sina år i Sverige försöker hjälpa honom. Drömmen är att få återvända till Sverige och det liv han levde här.
– Jag brukar sitta och titta på bilder av mitt liv i Sverige, min familj och mina vänner. Det gör mig glad att jag har varit så lycklig, men jag blir ledsen när jag inte vet om jag någonsin kommer återvända igen.
