Svenska upptäckten: testet har haft 100 procent rätt
Uppdaterad 2023-01-11 | Publicerad 2020-04-25
Forskare över hela världen letar efter ett fungerande antikroppstest för covid-19.
Några svenskar kan ha funnit lösningen.
– Det är kul att kunna hjälpa till i dessa dåliga tider, säger Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik på KTH.
Forskaren om vikten av antikroppstester: ”Väldigt viktigt”Den som smittas av covid-19 bildar antikroppar mot viruset. Det betyder inte med säkerhet att personen blir immun mot att sjukna in på nytt, men mycket tyder på det.
En ny studie från kinesiska Wuhan visade att två-tre procent av testgruppen bar på antikroppar, vilket skulle betyda att så få som en på femtio kan ha smittats i staden där pandemin tog sin början. Det är fjärran från de 50–60 procent som förmodligen krävs för att flockimmunitet ska uppstå.
Men frågan är hur pålitligt testet var.
”Hittills har svaret varit rätt”
Tidigare försök att fastslå vilka som varit smittade har slagit fel åt båda håll: sjuka har missats medan andra fått falska positiva svar.
Nu kan en svensk forskargrupp vara på väg att lösa problemen.
Professor Sophia Hober på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, leder tillsammans med specialistläkare Charlotte Thålin en studie på 500 anställda på Danderyds sjukhus. Samtliga har lämnat blodprov och fyllt i enkäter och efter att en tredjedel av antikroppstesterna analyserats verkar metoden ha hög träffsäkerhet.
– På de prover vi gjort hittills har svaret varit rätt på alla. Det är hundra procent åt båda hållen, både sensitivitet och specificitet. Som forskare säger man att hundra procent inte finns, men hittills är resultatet väldigt bra, säger Sophia Hober.
Hon tror att det positiva resultatet beror på att testet inte bara använt ett protein från viruset utan använder många varianter samtidigt.
– Det ska vara signaler från två olika delar av virusets proteiner samtidigt för att svaret ska tolkas som positivt. Andra har valt en del, vilket ger en större risk att man får ett positivt svar, fast personen inte varit sjuk. Det har vi sett i negativa kontroller, att om vi bara hade valt ett protein skulle vi haft flera fall där vi trott att personen haft viruset, fast blodet vi testade på var från 2019, säger Sophia Hober.
”Mycket högre än så”
Ett 30-tal forskare från KTH, SciLifeLab och Danderyds sjukhus har varit involverade i arbetet sedan i slutet av mars. På måndag redovisar de resultatet av studien på Danderyds sjukhus och sedan har Folkhälsomyndigheten beställt ytterligare 400 prover för att fram till sommaren jämföra KTH:s test med andra befintliga tester.
Professor Sophia Hober hoppas att testet kan spridas till akutsjukhusen, äldreomsorgen och primärvården inom kort.
– Det känns helt fantastiskt. Vi hade en annan ingång än de flesta eftersom vi ville mäta många proteiner, så vi hade förväntat oss bra data. Men det är ändå smått förvånade att det funkar så bra, säger Hober.
Visar resultaten hittills att fler än 2–3 procent varit smittade?
– Jag har inte sett den kinesiska studien, men det vi kan se i vår lilla Danderydsstudie visar mycket högre än så.
Har de personer som känt sig sjukast också haft mest antikroppar?
– Det är för tidigt att svara på, men en man som inte hade känt sig sjuk hade jättemycket antikroppar medan en som varit sjuk inte hade det. Det är väldigt anekdotiskt, vi vet ännu inte om graden av allvarlig sjukdom är kopplad till mängden antikroppar.
PODD Så nedmonterades Sveriges beredskap
Det här avsnittet av Aftonbladet Daily handlar om den svenska beredskapen, och gästas av Eva Leth.
Lyssna: iPhone Acast Spotify
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen
Coronakrisen: Var den svenska beredskapen god?