Så farlig är polisens nya ammunition

Anders Johansson

Ovanligt många personer har skjutits ihjäl av polisen på senare år.

Men det finns ingen koppling till den nya ammunitionen som expanderar, enligt en forskningsrapport.

– Ammunitionen som vi har nu fungerar som det var avsett, säger kommissarie Martin Lundin vid polisens utvecklingscenter.

Den tidigare tjänsteammunitionen hette Norma säkerhetspatron och hade hårda, helmantlade kulor.

Men 2003 byttes den ut mot Speer Gold Dot som är laddad med hålspetskulor som svampar upp och ger större skador vid träff.

Dödsskjutningar senaste 20 åren

En anledning till bytet var att de gamla skotten ofta gick rakt igenom den som sköts och riskerade skada andra som fanns i närheten.

Samtidigt har det förekommit kritik att den nya ammunitionen orsakar onödigt stora skador - och är farligare.

Polisen har nu därför låtit Rättsmedicinalverket granska samtliga dödskjutningar de senaste 20 åren. Och då framträder en tydlig bild.

Antalet genomskott har minskat kraftigt.

Av 14 skott med icke expanderande ammunition gick nio rakt igenom. Av 19 skott med kulor som expanderar gick bara två igenom.

Var kulan träffar

Antalet dödskjutningar är det däremot ingen skillnad på.

Två tidsperioder har undersökts och visar följande.

• Perioden på nio år, 1995-2003, avled tio personer till följd av skott från polisen.

• Perioden på elva år, 2004-2014, avled tolv personer till följd av skott med polisens nya ammunition.

• Under båda perioderna var antalet dödade i genomsnitt 1,1 per år.

Antalet dödsfall har alltså inte blivit fler med den nya ammunitionen.

Det som är avgörande är snarare var någonstans i kroppen träffen sitter.

Måste göra skada

En kula rakt i huvudet var exempelvis lika dödande med den gamla kultypen.

– Syftet med att använda skjutvapen är givetvis inte att döda utan att stoppa motståndaren, och det gör den nya ammunitionen, säger Martin Lundin. Däremot kan vi nu se att den nya inte är dödligare.

– Tyvärr är det också så, att om ammunitionen ska vara effektiv måste den ju också göra en viss typ av skada. Gjorde den ingen skada vore den inte effektiv.

Undersökningen av hur många som dödas av polisen visar också att det är stora variationer mellan åren. Exempelvis sköts ingen ihjäl år 2012, medan fyra personer sköts ihjäl 2013 och tre 2014.

– Det finns inga direkta egentliga förklaringar, att kriminella har flera vapen eller något sådant, det finns ingen enkel förklaring.

1,3 miljoner ingripanden

Samtidigt vill Martin Lundin understryka att det är ”ytterst, ytterst” sällan som polisen använder skjutvapen.

– Vi gör 1,3 miljoner ingripanden per år och vi skjuter ungefär 30-40 gånger totalt per år.

Rättsläkaren Anders Ottosson, som utfört studien, gör samtidigt en reservation för fynden. För att kunna ge ett entydigt klargörande huruvida fler personer avlidit vid användning av expanderande ammunition jämfört med icke expanderande krävs uppgifter avseende samtliga skott som träffat personer som avlidit respektive överlevt.

– Skadeuppgifter avseende personer som skjutit och överlevt saknas dock, säger Anders Ottosson i rapporten.

Undersökningen av de dödliga skjutningarna är en del i en större studie av polisens användning av skjutvapen som blir offentlig i början av nästa år.

Enligt Martin Lundin kommer den bland annat visa att polisens skjutningar varken ökar eller minskar utan ligger på en relativt jämn nivå över tid.