”Johan och Martin har väldig tur som lever”

Lisa Röstlund

Presidentens förre medarbetare i Ogaden kritiserar Lundin

Han jobbade sida vid sida med presidenten i Ogaden.

Men när Abdullahi Hussein insåg att regimen låg bakom folkmord, våldtäkter och tortyr hoppade han av – och flydde med filmbevis.

I Stockholm har han eftersökts av etiopisk säkerhetstjänst.

– Johan och Martin har väldig tur som lever i dag, säger han till Aftonbladet.

Abdullahi Hussein var nära vän med Abdi Muhamoud Omar, presidenten i provinsen Ogaden i Etiopien, och fick jobb i den regionala regeringen. Han ansvarade för ungdomsfrågor, och fick ofta resa med ut på presidentens kampanjresor i Ogaden.

Kopierade film i hemlighet

Hussein uppger att han blev bestört av insikten om att regimens milis, "liyu-polisen", bestående av unga män från Ogaden, systematiskt våldtog kvinnor och genomförde massmord i små byar som pekades ut som regimkritiska.

– Det var när jag tog upp det med presidenten, och han inte gjorde något annat än att le, och jag insåg att han var en av dem som låg bakom det här, som jag bestämde mig för att byta sida, säger Abdullahi Hussein till Aftonbladet.

Presidenten ville ofta spela in hårt klippta kampanjfilmer, och i hemlighet kopierade Hussein över hundra timmar film, som ligger till grund för SVT:s dokumentär Diktaturens fångar – bevis för den pågående tortyren, massmorden och övergreppen mot de mänskliga rättigheterna i regionen.

Hörde prat med Johan och Martin

– Det var skrämmande, tiden då jag samlade filmerna och innan jag flydde. Jag var väldigt försiktig i allt jag gjorde. Hade de fått reda på vad jag gjorde och fått tag i mig hade det varit döden för mig. Men vetskapen om vad som hänt gav mig modet.

Då journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye greps i juli 2011, satt Abdullahi Hussein bredvid presidenten då han pratade med Martin Schibbye i telefon.

– Det är väldigt tur för Johan och Martin att de lever. Det farligaste för dem var inte tiden i fängelset, utan då de var tagna av liyu-polisen. Polisen hade så lätt kunnat döda dem och säga att de dog i strid mellan dem och rebellerna. De har väldig tur.

Abdullahi Hussein hyllar de svenska journalisterna för samma sak som han själv gjort:

– Det Johan och Martin gjorde var en god sak: att riskera livet för att få ut information om en region där åtta miljoner människor bor, som stängts för internationell media och mänskliga rättigheter.

Tydligt Lundin-regim-samarbete

Om att Lundin Petroleum fortfarande är aktiv i Ogaden säger Hussein:

– Jag har inga bevis i mitt material om vad Lundin gör, men från mitt material kan vem som helst förstå hur illa situationen är i Ogaden. När ingen utomstående släpps in är det tydligt att regimen har något att dölja. Och när Lundin släpps in där är det uppenbart att de samarbetar med regimen som begår brott mot mänskligheten. Jag skulle önska att de tänkte igenom vad de gjorde i Ogaden.

Den 17 oktober i fjol kom Abdullahi Hussein till Sverige som flykting, med filmerna i bagaget. De ska nu lämnas in till internationella kammaråklagaren.

– Jag hoppas att människorna som ligger bakom det här dolda folkmordet ställs inför rätta.

Hur stora chanserna är för det kan han inte svara på.

– Jag är inte jurist och inte tillräckligt kunnig inom internationell rätt. Men det beror ju givetvis på hur det här tas emot.

Inte rädd längre

För sex månader sedan upptäckte han personer som förföljde honom.

– När Laika film, produktionsbolaget som gjort dokumentären och är där jag jobbar nu, lagt upp en bild av mig på sin hemsida dök personer som såg ut att tillhöra den etiopiska underrättelsetjänsten upp, och följde efter mig. Jag polisanmälde det och de försvann efter ett tag.

I dag beskriver han livet som bra. Han har fått vänner och studerar svenska på SFI.

– Nu är jag inte rädd längre.