Efter 30 år – nu får ödehuset nytt liv

Flera år utan vatten, iskallt sovrum och tuffa fuktskador som kostar en rejäl slant att bli av med.

Att rusta upp ödehus är ingen barnlek.

– När man varit utan vatten och lampor i månader eller år så inser man vilken lyx det är, säger Johan Ivarson som restaurerar ett hus på Österlen.

Kylan biter i kinderna en februaridag på Österlen. Det är kallt även inomhus – förutom i det nyrenoverade köket här i den gamla gården i Komstad.

Husägare Jonas Ivarson ser sig nöjt omkring i ett rum som stilmässigt påminner om svunna tider. Det schackrutiga golvet matchar fint med måttbeställda köksluckor som omsorgsfullt handmålats svagt antikgröna med äggoljetemperafärg. Det ligger många timmar hårt arbete bakom resultatet. Men det är ingenting jämfört med vad som ligger framför Jonas Ivarson.

Ändå har han bestämt sig för att få ordning på en fastighet som ansågs vara ett rivningsobjekt.

Tanken var att hitta en gård som passar för djurhållning och ekologiskt lantbruk. Gärna beläget "vid vägs ände", berättar Jonas Ivarson.

– Det är inte lätt att hitta något som stämmer med det som man egentligen vill ha.

Tomt i 30 år

2015 såg han sitt objekt här i utkanten av den skånska lilla byn. Ett övergivet hus som stått tomt i 30 år. Det avskräckte honom inte från att ta sig en närmare titt.

– Då gick det ju inte ens att ta sig in. Det var skrot- och skräphögar och det låg ett decimeter tjockt lager av lera över gårdsplanen. Sopor som låg slängda överallt.

Såväl boningshus som ekonomibyggnader var i katastrofalt skick.

– Det saknades ytterdörrar och vissa ytterfönster var trasiga, så katter hoppade ut och in. På det ena huset hade ena gaveln rasat in och taket hängde som en hängmatta.

Hinkar på vind

Murgrönan klättrade och höll på att ta över.

– Men när man kom in i huset var det som att det sade: "Äntligen kommer ni"...

Det blev ett köp. Utöver gården med 21 hektar mark så ingick ytterligare en gårdsfastighet en bit bort. Fem år senare har nya element installerats. Det är fortfarande bara sex grader varmt i det provisoriska sovrummet, men kök och badrum har värme.

Skorstenen är ommurad, takpannor och takbjälkar har bytts på ena boningshuset, och det andra får sina fönster utbytta. Det blir kopior – men gammalt glas återanvänds.

– Man får ju göra om nästan allt. Taket måste göras om också, det står lite hinkar på vinden.

Hur kommer det sig att allt blivit så förfallet?

Tragiska historier

Bakom många ödehus finns tragiska historier som kan förklara varför de står tomma. Så är även fallet för den från början gamla familjegården i Komstad – vars öde till slut formades av olycklig kärlek och depression, berättar Jonas Ivarson.

– Mannen här levde utan ström i misär. Han bestämde sig för att ta livet av sig och köpte rep.

Den olycklige mannen dog i stället på sin arbetsplats. Gården testamenterades direkt till dottern till den kvinna som den tidigare ägaren var olyckligt förälskad i.

Så gick åren och allt såg mörkt ut. Men nu sjuder den gamla gården av liv igen.

– Det här är ingenting som kommer bli färdigt, får man väl inse. Men det viktigaste är väl att kunna vara visionär, att se en möjlighet.

– Jag ser ju i mitt inre hur det kommer se ut.