2020 – året då EU krymper

Alla år är ödesår i EU.

2020 blir första gången som unionen krymper, samtidigt som sprickorna tycks bli allt större mellan de länder som är kvar.

Nu inleds samtal för att reda ut hur EU ska fungera i framtiden.

Jämfört med de senaste åren ser Europas 2020 relativt lugnt ut på pappret. Inga viktiga parlamentsval väntar i varken EU eller något av unionens tyngsta medlemsländer. En ny kommission finns på plats för att leverera lagförslag och hantera kriser.

Men skenet bedrar.

Den 31 januari tappar EU för första gången ett medlemsland då Storbritannien kliver av. Smällen blir visserligen mest kosmetisk inledningsvis, eftersom övergångsregler finns på plats för att göra utträdet så smidigt och obemärkt som möjligt.

Samtidigt inleds dock nya förhandlingar om framtida relation mellan Bryssel och London som i värsta fall kan leda till ett rejält krisläge i höst.

Värre för London?

– Vi har en extremt utmanande tidtabell framför oss. Om vi inte når ett avtal före slutet av 2020 står vi återigen framför ett klippstup, varnade nya kommissionsordföranden Ursula von der Leyen i EU-parlamentet strax före jul.

Men det blir knappast EU som kommer att lida mest av det.

– Det skulle klart skada våra intressen, men drabba Storbritannien mer än oss, sade von der Leyen.

Å andra sidan lär ingen i EU jubla över risken för en handelskonflikt även med Storbritannien. Eller för den delen risken för en återupptagen konflikt i Nordirland. Eller ett kaotiskt läge för studenter och EU-medborgare i Storbritannien och vice versa.

Strid om budget

EU har även för egen del en rad viktiga beslut som måste tas. Från den 1 januari 2021 ska en ny långtidsbudget vara i kraft – trots att ingen enighet ännu finns mellan medlemsländerna.

Sverige trycker på för en så liten budget som möjligt, tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike och med rejält flankstöd från Tyskland.

Frankrike vill dock gärna satsa mer och har stöd från stora delar av Öst- och Sydeuropa.

Strider råder samtidigt om vad man främst ska satsa – eller spara – på.

Planen just nu är att EU:s nye permanente rådsordförande Charles Michel under januari ska diskutera enskilt med medlemsländerna och kanske utlysa ett extra toppmöte till början av februari. Någon färdig uppgörelse väntas ändå inte förrän i mars.

Framtidskonferens

Budgetstriden är en av många som just nu skär djupa klyftor mellan olika EU-länder. Framför allt mellan öst och väst är sprickan stor.

Ungern och Polen kritiseras för ökande regeringskontroll över domstolar och massmedier och pekar i sin tur finger åt västländernas invandrings- och asylpolitik. Klimatpolitik, kärnkraft, jordbruksstöd och skuldhantering är andra frågor som skapar oenighet åt olika håll i unionen.

Kanske kan en utdragen framtidskonferens reda ut vad EU egentligen ska ägna sig åt för att fler ska vara nöjda.

Den 14 januari ska EU-kommissionen presentera sina planer för hur diskussionerna ska föras rent praktiskt. Tanken är att i första hand hålla samtal mellan medlemsländer, parlament och allmänhet om grundläggande demokratiska EU-frågor – om det exempelvis ska finnas transnationella partilistor i nästa EU-val för att kunna lansera kandidater till EU:s toppjobb.

Framtidsmöten och diskussioner ska sedan fortsätta fram till nästa verkligt tunga ödesår för EU: hösten 2021 och våren 2022 då tungviktarna Tyskland och Frankrike håller val efter varandra.