Resistenta bakterier sprids i landet

Problemet är akut enligt smittskyddsläkare

Bakterier, som är motståndskraftiga mot antibiotika, ökar snabbt på flera håll i Sverige.

Smittskyddsinstitutet varnar för att utbrottet kan vara mer utbrett än vad man tidigare trott.

– Det gäller att vi bromsar det här nu och att vi finner smittvägarna, säger Johan Struwe, överläkare på Huddingesjukhus.

Man kan bära på bakterien utan att ha några symptom alls. Det innebär att en spridning kan pågå om inte screeningundersökningar utförs enligt Smittskyddsinstitutet, SMI.

"Problemet är akut"

Bakterien VRE, vankomycinresistenta enterokocker, är inte särskilt aggressiv. Det största problemet är inte att folk blir sjuka utan ett tecken på att smittan sprids. Det säger Johan Struwe, överläkare på avdelningen för epidemiologi på Huddinge sjukhus.

– Det är ett pågående akut problem. Det största problemet är att det är en ny bakterie som sprids på flera håll i Sverige, säger han.

Sedan år 2000, då det blev anmälningsplikt, har antalet fall av vankomycinresistenta Enterococcus faecium legat mellan 50 och 60 per år. Utbrottet upptäcktes i Stockholms län, på Huddinge och Karolinska sjukhuset, hösten 2007.

Mag- och tarmpatienter i riskzonen

Trots att flera andra länder har haft samma problem är läkarna förvånade över hur omfattande problemet blivit.

– Omfattningen är en aningen oväntad. Nu är det mellan 500 och 600, säger Johan Stuwe.

För människor som är friska är det inte farligt att bära på den resistenta bakterien. Riskgruppen är patienter som behandlas för en mag- eller tarmsjukdom.

– Störst risk är det för de som genomgår stora operationer i tarmar och lever. De som behandlas med cellgifter riskerar att få antibiotika som inte hjälper från början, säger Johan Struwe.

För att stoppa spridningen pågår ett arbete med att kartlägga spridningen i samarbete med bland annat Socialstyrelsen och lokala smittskydds- och vårdhygienenheter.