Makedonien anklagas för lögner om terrorn
Makedonien har gått från att vara en framgångssaga på Balkan till bara ännu en oroshärd.
De senaste månadernas politiska bråk och terrorattacker lär inte precis snabba på behandlingen av landets medlemsansökan till EU.
Dödsskjutningarna i förra veckan runt staden Kumanovo, nära gränsen till Kosovo, gjorde att det lilla landet åter blev förstasidesstoff i världspressen. Från nästan ingenstans dök plötsligt terrorister från den numera upplösta kosovoalbanska gruppen UCK upp inne i Makedonien.
Regimen i Makedonien hävdar att gruppen hade planer på att attackera statliga institutioner, utländska ambassader, sportevenemang och shoppingcenter. Som bevis för detta fanns stora mängder vapen som terroristerna påstås ha lagrat nära gränsen till Kosovo. Liksom det faktum att de utpekade terroristerna var klädda i uniformer med UCK:s emblem. Några av dem är dessutom namngivna.
22 människor dödades när makedonsk polis ingrep för att stoppa terroristerna. Åtta av de döda var poliser.
Det är möjligt att regimens beskrivning av händelseförloppet stämmer. Men många frågetecken finns. Månader av politiskt bråk i landet gör att det också finns de som har intresse av att blåsa nytt liv i den etniska konflikten mellan landets majoritetsbefolkning och de 25 procenten albaner som lever i Makedonien.
Avlyssningsskandal
Nuvarande premiärministern Nikola Gruevski, vars konservativa parti styrt landet i nio år, skakas av en avlyssningsskandal. Hans främste politiska motståndare socialdemokraten Zoran Zaev har portionerat ut inspelningar som han säger sig ha fått från centralt placerade personer som oroar sig över Gruevskis alltmer auktoritära styre.
Zaev hävdar att regimen systematiskt avlyssnat 20 000 personer i landet, däribland ledande politiker, journalister och oppositionella. Han ska nu åtalas för att ha spritt banden som regeringskontrollerade medier vägrar att återge.
De inspelade samtalen ger en bild av en regim som ägnar sig åt mutor, röstfusk och på olika sätt försöker kontrollera sina meningsmotståndare.
Premiärministern, som erkänner att åtminstone en del av inspelningarna är äkta, hävdar att det i själva verket är en utländsk säkerhetstjänst som ligger bakom. Han har ännu inte sagt vilken.
Oblodig
Bakom dödskjutningarna och avlyssningsskandalen ligger ett tilltagande demokratiskt sönderfall i Makedonien.
Oppositionen vädrar öppet misstanken att regimen hittat på terrorplanerna för att ta bort uppmärksamheten från avlyssningsskandalen.
Det lilla landet var ett av få i det forna Jugoslavien vars väg mot självständighet var nästan helt oblodig. Makedonien framhölls länge som ett framgångsrikt exempel medan krig och fientligheter rasade i Bosnien, Kroatien och Serbien.
Men det tog inte många år efter att Gruevski tagit makten förrän de första oroande tecknen började framträda. Av alla hans löften om att skapa ekonomisk tillväxt och stoppa korruption har det inte blivit mycket. Som i så många andra fall i den här delen av världen är korruptionen närmast inbyggd i statsapparaten.
Mystisk död
Gruevski har också dragit åt tumskruvarna mot den fria pressen. Oppositionen har begärt att en ny utredning ska göras av den kände journalisten Nikola Mladenovs mystiska död för två år sedan.
Det är inte bara oppositionen i landet som klagar. EU uttryckte förra året ”allvarlig oro” över en ”ökad politisering av statliga institutioner och regeringskontroll över media”.
När Makedonien 2005 blev kandidatland till EU såg vägen mot ett medlemskap ut att vara tämligen rakt utstakad. I dag är bilden en helt annan. EU:s villighet att släppa in Makedonien minskar med varje månad som går. Med tanke på att varje utökning av unionen måste godkännas av samtliga medlemsländer ser det mörkt ut.
Om det är något som oroar EU extra mycket är det hotet om en upprepning av de etniska motsättningarna som exploderade 2001 men som åtminstone tillfälligt sopades under mattan med ett fredsavtal som båda sidor skrev på.