Arklöv mötte polisstudenter

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-11-04

Polismördaren träffade studenter på Kumla - bakom polishögskolans rygg

Stockholm

För sju år sedan dödade Jackie Arklöv två poliser med nackskott i Malexander.

Nu har han träffat några av deras blivande kollegor och berättat att han tagit avstånd från nazismen.

– Första gången kändes det en aning vrickat med tanke på vad jag gjort, säger Arklöv i en TT-intervju.

Jackie Arklöv.

Intagen nummer 00-246 Arklöv tar emot i ett luggslitet besöksrum på Kumlafängelset. Han är artig och vänlig. På norrländska berättar han om sin väg mot ett nytt och bättre liv.

Nästa vecka ska Arklöv möta några av de krigsfångar han som legosoldat misshandlade och torterade i ett blodigt krig på Balkan 1993. Han är den förste som åtalats för krigsförbrytelser i Sverige.

Men Jackie Arklöv anser att det är en förändrad person som sätter sig på de anklagades bänk.

– Jag är på ett sätt glad att jag sitter inne. Annars hade jag kanske aldrig kommit till insikt, säger han.

Arklöv har erkänt sina brott och ses som något av en mönsterfånge. Exitprojektet på Fryshuset i Stockholm har hjälpt honom att ta avstånd från sina nazistiska idéer. Om detta har han berättat vid improviserade möten med mindre grupper av polisstudenter som besökt Kumla, enligt flera källor.

På Polishögskolan känner man inte till att dessa möten förekommit och hävdar att de inte är sanktionerade därifrån.

Däremot ingår det i utbildningen att träffa någon som haft en repressiv kontakt med polisen, säger studierektor Christer Nyberg.

Konstig nazist

Arklöv tycker själv att det är konstigt att han varit nazist. Man behöver ju bara titta sig i spegeln, säger han.

Sin förra idévärld beskriver han som ett osmakligt hopkok av hat och ilska, utanförskap och motgångar och ett starkt intresse för militära frågor, fokuserat på Tredje rikets armé. Därifrån var steget till nazismen kort.

Nu försöker han bygga upp en ny identitet som samhällsvetenskaplig forskare. Det fattas bara 40 poäng till en filosofie magisterexamen.

– Jag vill doktorera i historiesociologi; lära mig förstå nutida fenomen utifrån historien, säger Arklöv.

Det undgår honom inte att han själv är ett sådant fenomen med en historia. Han tänker på Malexander varje dag.

Fruktansvärt fegt

– Den jag var då skrämmer mig. Jag reagerade först och tänkte sedan, handlade helt ryggmärgsmässigt. En sådan människa vill jag inte vara, säger Arklöv.

De krigsförbrytelser på Balkan han nu ska ställas till svars för är, enligt honom själv, den bittra frukten av äventyrslusta och en urspårad pojkdröm. Helst av allt ville han bli upptäcktsresande, berättar han.

– Jag hyste ett djupt människoförakt och mina hämningar släppte. Nu tycker jag att det är fruktansvärt fegt att ge sig på någon som inte kan försvara sig. Efter att ha varit fånge själv förstår jag utsattheten, säger Arklöv.

Är det möjligt för en så grovt kriminell person som Arklöv att bli en bättre människa? Kan han, efter det han kallar sin Golgatavandring, återanpassas till samhället? Det finns många röster, olika svar.

Soldat lyder order

Kennet Gustavsson, biträdande kriminalvårdschef på Kumla, är skeptisk. Det kan vara så att han ser det här som enda vägen att få sitt livstidsstraff tidsbestämt, tror han. En polisman från Arklövs tidigare liv säger att denne bara är en soldat som lyder order. Nu är ordern att han ska sköta sig och då gör han det.

Katja Wåhlström, hans kontaktperson på Exit, tror på Arklövs goda uppsåt och uppfattar honom som ärlig. Hans advokat Per Durling har aldrig sett en så genomgripande förändring hos en klient. Eiler Augustsson, som förhörde Arklöv om Malexander, uppfattar hans strävan som äkta. Prästen Truls Bernhold är Arklövs vägledare på Kumlas kloster.

– Det är en verklig, djupgående förändring. Han har god självinsikt, säger Bernhold.

Men Astrid Gladh, mamma till den mördade polismannen Robert Karlström, tror att Arklöv kommer att återfalla i brott. Förlåta kan hon aldrig.

Tidigare:

Ewa Tures/TT