Spionen i dag en pensionär

68-åringen lever tillbakadraget i centrala Stockholm

Den utpekade spionen ”Bengt” lever tillbakadraget i centrala Stockholm.

Den 68-årige pensionären har doktorerat i ett naturvetenskapligt ämne och är en framstående forskare.

Han arbetade i Sydafrika under apartheidregimen vid flera tillfällen.

Svensken värvades i Sydafrika i början av 80-talet i samband med att han reste till Pretoria för att forska och föreläsa vid ett universitet.

Där kom han i kontakt med den sydafrikanske underrättelseofficeren Craig Williamson, som var specialist på Sverige och gift med en danska som även hon jobbade på universitetet.

Regimen kritiserades hårt av Palme

– Det finns anledning att tro att det var genom hustrun som Williamson kom i kontakt med svensken, säger en person med insyn i den sydafrikanska underrättelseverksamheten.

Vid början av 80-talet var den sydafrikanska apartheidregimen utsatt för starka internationella påtryckningar.

Sverige som vid denna tid hade en socialdemokratisk regering under Olof Palmes ledning var en av de hårdaste kritikerna.

Att ha en agent i Sverige var således mycket betydelsefullt för Sydafrika.

Svensken reste till Sydafrika flera gånger under dessa år, enligt en av Aftonbladets källor.

Det är okänt om han fick utbildning som spion under besöken. I så fall skedde detta vid topphemliga ”Daisy farm”, säkerhetstjänstens centrum för utlandsoperationer som låg cirka 12 kilometer från småstaden Vrasakplats. Denna spioncentral byggdes upp av underrättelsechefen Williamson.

Under åren då ”Bengt” skulle ha varit spion fanns en stark antiapartheidrörelse i Sverige. Motståndet mot Sydafrika resulterade i ett förbud mot handel med landet den 1 oktober 1987. Bojkotten varade fram till slutet av 1993.

I Stockholm hade också befrielserörelsen ANC ett av sina viktigaste kontor som sprängdes 1986.

– Svensken måste ha varit mycket viktig för den sydafrikanska säkerhetspolisen, säger en av Aftonbladets källor.

– De tog en stor risk genom att till och med skicka hit sin Europachef John Adam för att träffa honom.

Aftonbladet har dokument som visar att John Adam ringde hem till ”Bengt” bara någon dag före deras möte.

Utåt finns det inget som avslöjar svenskens kontakter med Sydafrika och hans sympatier med apartheidregimen.

I dag lever mannen tillbakadraget sedan han gick i pension i mitten på 90-talet. Han slutade sitt arbete som lektor vid en högskola i Mellansverige något år innan han skulle gå i pension av hälsoskäl.

Mannen lever fortfarande med kvinnan han gifte sig med 1960.

Under vintern brukar han ofta resa ner till Spanien där han har en lägenhet.

Bostadsrätten ligger i en turistort. Det är en vanlig standardlägenhet drygt 60 kvadratmeter stor.

Reste till Sydafrika via Spanien

På orten har tusentals svenskar lägenheter.

”Bengt” har dock hållit sig undan gemenskap med sina landsmän. Han är inte medlem i någon av alla de föreningar och sammanslutningar som finns i området bland utlandssvenskarna.

Enligt flera källor har Spanien fungerat som mannens mellanstation under resorna till och från Sydafrika.

Han har även ett litet importföretag, omsättningen har varit mindre än hundratusen om året de senaste åren.

Det finns ingenting i myndigheternas offentliga register som tyder på några stora, svårförklarliga inkomster.

Han har ingen förmögenhet deklarerad och lever på sin pension som uppgår till runt 200 000 kronor om året.

”Bengt” har ingen bil, han och hans fru har bott i samma lägenhet, en hyresrätt, i Stockholms innerstad sedan 1971. Han äger visserligen hälften av ett sommarhus i Mellansverige, men det har han ärvt.

”Bengt” är född och uppvuxen i Stockholm och gick ut läroverket i slutet på 40-talet. Han hade sedan flera lärarvikariat och drömde om att komma in på läkarlinjen.

– Men betygen räckte inte. Jag gav honom rådet att plugga något näraliggande om han ville fortsätta inom naturvetenskapen, säger en person som minns honom från den tiden.

”Bengt” var 28 år gammal då han 1961 flyttade tillsammans med hustrun till Schweiz för att studera vid matematiska-naturvetenskapliga fakulteten på universitetet i Freiburg. Samma år som det första av parets två barn föddes.

Den 21 oktober 1963 tog han sin akademiska examen med toppbetyg. Han hade samtidigt jobbat extra vid universitetet och bedrivit viss forskning.

Under åren utomlands tog ”Bengt” kontakt med ett svenskt universitet och erbjöd sina tjänster som forskare.

Bror Rexed, som vid denna tid var professor och som senare blev generaldirektör för Socialstyrelsen, minns honom väl:

– Han var ambitiös och kompetent. Jag hjälpte honom att få jobb i Sverige efter utlandsstudierna.

Hösten 1963 var ”Bengt” tillbaka i Sverige. Han forskade och fick även ett vikariat som lärare vid den högskola där han sedan skulle jobba med vissa avbrott ända till pensionen.

Var framgångsrik som forskare

Han fick snart ett fast jobb som adjunkt. Hösten 1969 tog han sedan tjänstledigt för att göra klar sin doktorsavhandling i anatomi som las fram våren 1970.

Tillbaka vid högskolan fick han sedan en tjänst som lektor.

– Undervisningen koncentrerades till vissa perioder och därför kunde han pendla hit, säger en före detta arbetskamrat.

– Han hade ett litet övernattningsrum nära högskolan. Som jag minns höll han sig mest för sig själv. Han hade inget nära umgänge.

Vid sidan av arbetet som högskoledocent har ”Bengt” varit en framgångsrik forskare under 70- och 80-talen.

Han har bedrivit sin forskning vid prestigefulla institutioner i Sverige och publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter, bland annat i ansedda brittiska Lancelot.

Han är dessutom medlem i ett antal utländska vetenskapliga sällskap.

Ingen av hans tidigare kollegor har kunna märka att han hyst sympatier för apartheidregimen.

”Bengt” har vid flera tillfällen avböjt att kommentera uppgifterna för journalisten Anders Hasselbohm. Aftonbladet har sökt honom igen inför publiceringen, utan att lyckas.

Fler artiklar om spionen

Oisin Cantwell, Thomas Gustafsson