Dopad världsekonomi får abstinensbesvär
Krisåtgärder utlöser nya kriser när de avvecklas
I några år har världsekonomin gått på droger. Nu när "knarket" sakta dras in så kommer abstinensbesvären.
Åtgärderna som vidtogs för att lösa finanskrisen riskerar att utlösa nya kriser när de avvecklas.
Redan har det skakat rejält på börserna den senaste veckan. I dag gick Asienbörserna ner kraftigt.
USA:s centralbank meddelade i går att man tänker fortsätta minska farten på sedelpressarna. Tiden av billiga pengar är långsamt på väg mot sitt slut.
Trots att alla vetat en tid att det är på gång och trots att alla inser att det inte går att trycka pengar för evigt utan allvarliga konsekvenser så är det inget som gillas av den så kallade marknaden.
USA drog igång sedelpressarna efter Lehman Brothers-konkursen 2008 som utlöste den värsta finanskrisen sedan 30-talets depression. Det var ett sätt att stimulera ekonomin i ett läge då förlamning rådde och räntorna redan var så låga att de inte gick att sänka ytterligare.
Smörjmedel
Dollarsedlarna har fungerat som ett smörjmedel som dopat världsekonomin.
Nu när tillväxten ser ut att vara tillbaka i den amerikanska ekonomin så måste sedelpressarna så småningom stoppas. Annars finns risk att extrapengarna utlöser kraftig inflation.
Problemet är att världens marknader hunnit vänja sig vid de billiga pengarna. När de tas bort så skapar det nya problem.
Den senaste tiden har vi sett hur många av valutorna i tillväxtländerna, de så kallade emerging markets, drabbats av kraftiga ras. Värst har det varit i Argentina men Turkiet, Indonesien och Indien har också tagit stryk. Länder som fram till relativt nyligen framhölls som världsekonomins nya lokomotiv.
Under ett antal år har pengarna fullkomligt strömmat in till tillväxtekonomierna, inte minst från fondsparare i de rikare länderna som velat få talk del av rekorduppgångar.
Nu ser den festen definitivt ut att vara över.
Svår balansgång
Investerare oroar sig över att de billiga pengarnas tid är över och flyttar sina tillgångar från tillväxtländerna till USA som ser ut att vara ur den värsta krisen. När många gör det samtidigt blir effekten dramatisk för ekonomier som inte längre framstår som lika framgångsrika.
Turkiet höjde i ett slag räntan med dryga fyra procent för att stabilisera sin valuta.
Förändringarna i USA:s penningpolitik sammanfaller på ett olyckligt sätt med politiska kriser i flera av tillväxtländerna. Indien går till val om några månader och Turkiet skakas av en omfattande korruptionsskandal som involverar flera ministrar.
Vid det nyss avslutade toppmötet i Davos var stämningen försiktigt optimistisk bland finansministrar och företagsledare. Världen är på väg att återhämta sig. Samtidigt varnades det för att det på många håll är en bräcklig återhämtning som lätt kan kvävas i sin linda.
Så när USA stramar åt är det en svår balansgång som visar hur en finanskris inte bara ställer till det akut utan också i ett längre perspektiv.
Vad händer om USA:s indragna doping utlöser en ny allvarlig kris i världsekonomin?
Vad finns det då för verktyg att ta till?