Nato skramlar med vapnen
Kan vara en farlig utveckling
Nato är ense om att fördömanden och ekonomiska sanktioner inte räcker.
Därför trappar man upp med att sätta militärt tryck på Putin.
Den kan vara en farlig utveckling.
Ukrainakrisen har varit en frustrerande upplevelse för Europa och framförallt supermakten USA. Man har suttit på sidlinjen och tittat på medan Ryssland annekterat en bit av ett annat land i Europa. Det har känts som Putin kan göra vad han vill utan att någon ingriper. En position USA vant sig vid att vara ensam om.
Med 40 000 ryska trupper startberedda vid Ukrainas östra gräns är oron i väst stor för att president Vladimir Putin ska fortsätta sitt militära äventyr. Nato har släppt satellitbilder på de ryska ställningarna för att åskådliggöra allvaret i Rysslands hot.
USA och EU uteslöt i krisens inledning att skicka trupper till Ukraina eller använda andra militära medel mot Ryssland. Vilket inte precis dämpade den ryske presidentens aptit.
Ilska
Det tog nästan en månad innan EU lyckades ena sig om några som helst sanktioner mot Ryssland. Då i form av reseförbud och frusna tillgångar för några dussin personer i Putins omgivning.
USA och EU hotar också att införa kännbara ekonomiska sanktioner ifall Ryssland går vidare och militärt ockuperar någon annan del av Ukraina eller något annat av sina grannländer. Men dessa slår minst lika mycket mot Europa självt.
Med tiden har det byggts upp en ilska och frustration över att Putin kan bryta mot några av de mest grundläggande reglerna för internationellt umgänge och samtidigt ge världen fingret.
Det är i det ljuset man ska se Natos senaste utspel; att utöka truppnärvaron i ett antal Natoländer som gränsar till Ryssland. Budskapet till Putin är att det finns en gräns där omvärlden är beredd att använda vapenmakt för att stoppa Ryssland.
Amerikanska trupper
Senast på tisdag ska den amerikanske generalen Philip Breedlove presentera ett förslag till truppförstärkningar. I en intervju med AP säger han att han "inte utesluter" att även USA kan komma att skicka trupper till östliga medlemmar som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien och Rumänien.
Det handlar om trupper till sjöss, i luften och på marken.
Även om Nato hävdar att åtgärderna helt ska betraktas som defensiva så är det ingen tvekan om att en ökad truppnärvar i det som en gång var en del Sovjetunionen och länder som var med i Warszawapakten, Sovjetunionens svar på Nato, av Ryssland kommer att betraktas som en eskalering av konflikten.
Vitsen från Natos sida är givetvis att få Putin att inse att det inte håller år 2014 att förändra Europas gränser med våld. Nato vill få honom att backa.
Avskräckande
Men ingen vet hur Putin kan komma att reagera. Effekten kan lika väl bli den motsatta.
Nato spelar ett högt spel men uppenbarligen anser USA och Europa att det är dags att mer tydligt sätta ner foten. Eftersom Putin inte verkar bry sig om omvärldens ekonomiska hot hoppas Nato att en militär markering ska få större verkan.
Pressen från Rysslands grannar i Nato har också varit stark. I de baltiska länderna och Polen finns en genuin rädsla att Putin ska slå till även mot dem. Med amerikanska och andra utländska Nato-trupper på sitt territorium hoppas de få ett extra starkt skydd som ska verka avskräckande på Putin.
USA:s vicepresident Joe Biden lovade redan för flera veckor sedan att USA tänker hålla sina löften om att ingripa om något annat Natoland attackeras. Men det räckte inte för att lugna de oroliga bland Rysslands grannar.
Även om Nato nu skramlar med vapnen för första gången så är en militär insats i Ukraina fortfarande utesluten. I så motto har Putin i praktiken fortsatt fira händer att göra vad han vill så länge han håller sig borta från EU- och Natomedlemmar.