Expert: Dömda för skoldåd kan inspirera andra

helskärm

Pojkar som utfört skoldåd i Sverige har hög status inom radikaliserade miljöer och kan inspirera till våld. Trots det har de under sin strafftid tillgång till internet – där de uppmuntrat andra att begå nya dåd, enligt en granskning.

– Det är tokigt naturligtvis, säger Christer Mattsson, expert på radikala miljöer.

Stiftelsen Expo har kartlagt användare på forum där pojkar radikaliseras och inspirerar varandra att begå våldsdåd. Flera är dömda till sluten ungdomsvård för att ha genomfört eller planerat dödliga skolattacker, men har haft tillgång till internet på Sis-hem där de placerats.

Det gäller bland annat en 15-åring i Eslöv och hans 16-åriga vän i Kristianstad som båda är dömda för skolattacker 2021 respektive 2022.

Skolattacker glorifieras

15-åringen bedömdes av polis vara en ideologiskt motiverad våldsbejakande extremist och har efter domen tillsammans med vännen fortsatt vara en huvudaktör i forum där skolattacker glorifieras, enligt granskningen. Inifrån Sis-hem har de inspirerat och hjälpt andra att planera attacker.

– Det är tokigt naturligtvis, säger Christer Mattsson, forskare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och expert på radikaliseringsprocesser inom den högerextremistiska miljön, till TT.

Personer som utfört dåd har hög status inom radikaliserade miljöer och kan inspirera andra till våld, förklarar han.

– Inom den här subkulturen är ju tidigare förövare ikoner för unga människor som när de här fantasierna, säger Mattsson.

Han tycker att det är oroväckande att så många fall av utförda och planerade skoldåd har skett i Sverige de senaste åren. En förklaring kan vara ett ”copy cat”-beteende, där personer inspireras av tidigare dåd. Det är vanligt förekommande inte minst vid skolskjutningar i USA, där gärningspersoner ofta refererar till andra dåd i meddelanden de lämnar efter sig.

Christer Mattsson konstaterar att radikaliserade pojkar i Sverige tyvärr inte längre behöver leta på andra sidan Atlanten för inspiration.

– De har ju sina egna förebilder i Sverige nu, säger han.

Utanförskap grogrund

Radikaliseringsprocesserna sker till stor del via internet, men Mattsson framhåller att det inte är ”vem som helst” som är mottaglig. Det föregås ofta av en känsla av utanförskap och misslyckande i det verkliga livet. I grunden finns inte sällan psykisk ohälsa.

– Om du sedan kommer in i de här onlineforumen och får positiv förstärkning när du delar erfarenheter, värderingar och planer, då får du den bekräftelse som alla människor är beroende av. Om inte det har funkat någon annanstans så ersätter de här forumen ett anknytningsbehov, och det i sig är det som möjliggör radikalisering.

Oaktat risken att förövare inspirerar till nya dåd under tiden de avtjänar sina straff ifrågasätter han varför de över huvud taget ska tillbringa tid online.

– Sis är en vårdform där det är meningen att man ska förstärka de förmågor man behöver för att leva ett bra liv. Om man då tillbringat mycket tid online tidigare och har svårt att möta människor är det bortkastade skattepengar att de sitter uppkopplade på ett Sis-hem. De behöver något helt annat.

Regeringen föreslog i somras att ungdomar på Sis-hem ska få kraftigt begränsad tillgång till mobiler och internet, särskilt på hem med högre säkerhetsklassning. Ett lagförslag väntas under hösten.